Det med att vara perfekt

Det med att vara perfekt är någonting som jag sååå länge har försökt sträva efter. Jag har hela tiden försökt sträva efter den ”perfekta” kroppen, jag har hela tiden försökt sträva efter det ”perfekta” utseendet, jag har hela tiden försökt ändra på mig själv på grund utav mobbningen som jag blev utsatt för under grundskolan. Jag kände mig som världens sämsta människa och jag ville inte vara så hatad som jag var av dem som mobbade mig. Men jag kunde samtidigt inte förstå varför dem hade ett så enormt hat emot mig, för dem kände mig ju inte ens och jag hade ju inte ens gjort dem något, men trots det så hatade dem mig. Enligt dem var jag extremt ful, och det med att jag fick höra hur ful jag är var inte det enda jag fick höra. Dem kallade mig även för en massa andra saker också. En gång fick jag till och med höra av en när jag gick över vägen att hen önskade att jag skulle bli påkörd. Men en av grejerna som jag väldigt ofta fick höra var hur ful jag är och då är det inte ett dugg konstigt att jag började känna press på att försöka sträva efter det ”perfekta” utseendet. Efter våldtäkten som jag blev utsatt för så handlade det dock inte om att få den ”perfekta” kroppen. Då handlade det mest om att bli så pinnsmal så ingen skulle finna mig attraktiv, för jag fick ju för mig att om jag inte är attraktiv så kommer ingen vilja våldta mig igen eftersom att han sa att jag fick skylla mig själv som hade den kroppen som jag hade. Men innan det skedde så handlade mycket om det andra, att jag ville försöka få den ”perfekta” kroppen och det ”perfekta” utseendet. Jag såg hela tiden mig själv som för stor, jag kunde helt enkelt inte se det som mina anhöriga såg, och det kunde jag inte se efter våldtäkten heller. Inte ens när jag kom i kontakt med äs-mottagningen så kunde jag inte lita på det behandlaren sa. Men nu så förstår jag det att det är helt omöjligt att sträva efter den ”perfekta” kroppen, dessutom är vi alla fina precis som vi är oavsett kroppsform. Ingen kroppsform är bättre än en annan kroppsform. Jag inser även nu att jag inte ska behöva ändra på min kropp pga han som våldtog mig och jag har även insett att man inte ska hålla på o sträva efter det ”perfekta” utseendet, för vi alla är faktiskt fina precis som vi är. Man ska inte jämföra sig med andra och man ska inte sträva efter det sjuka idealet, för vi alla är unika på vårat egna sätt. Man ska inte heller behöva ändra på sig själv för att passa in, och det vill jag även förmedla till er andra. För vi alla duger precis som vi är och vi alla är fina precis som vi är. Vi ska aldrig tillåta någon att få oss till att tro något annat, för vi alla är värdefulla och vi duger. Det är något som vi aldrig någonsin får glömma av. <3