Det handlar om att hela tiden välja det friska

Hon har i flera flera år varit deprimerad och haft ett riktigt jäkla mörker inom sig. Hon minns så väl när hon 14 år gammal satt i sitt rum och funderade på om hon kanske borde avsluta sitt liv istället på grund utav mobbningen som hon blev utsatt för. Hon trodde aldrig att hon skulle fylla 15, 16, 17, 18. Hon trodde verkligen aldrig att hon skulle orka leva. Hon tjejen var inte heller lite nedstämd, hon var verkligen djupt deprimerad och hade jätte ofta hemska dödstankar inom sig som hon inte visste hur hon skulle hantera. Allting var verkligen helt svart, hon såg enbart ett mörker som hon trodde att hon aldrig någonsin skulle kunna ta sig ur. Det var heller ingen som visste hur dåligt den tjejen mådde, det var ingen som visste om hennes självmordstankar. Hon gick och höll det inom sig, för hon skämdes så fruktansvärt mycket över hur dåligt hon mådde. Ingenting blev heller bättre när hon 2015 blev våldtagen. Mörkret som hon befann sig i blev bara grövre och grövre och hon gick och bar på både våldtäkten och sitt dåliga mående för sig själv. Hon vågade inte berätta för någon, för hon kände så fruktansvärt mycket skam och skuld. Hon fick för sig att allt var hennes egna fel och hon hatade även sig själv, hon hatade sitt liv. Hon ville verkligen inte leva. Allt hon just då ville var bara att försvinna från världen och aldrig mera återvända. Våren 2017 innan hon blev inlagd för sin anorexi så trodde hon även först att hon aldrig någonsin skulle våga börja äta normalt. Hon trodde aldrig att hon skulle våga ta steget emot friskheten. Hon var livrädd och trodde att det aldrig skulle gå. Hon trodde det var kört och hon kunde inte heller förstå hur smal hon var. Även fast hennes behandlare hela tiden försökte få henne till att förstå hur smal hon var, så kunde hon ändå inte förstå. Tjejen såg inte det som alla andra såg. Så hennes vändpunkt blev verkligen då när hon tillslut blev inlagd. Det var inläggningen som fick henne till att börja tänka om. Det är ju även så man tänker när kroppen är i svält och inte får den näring som den behöver. Allt är svart och hela ens liv känns som ett enda stort mörker. Man börjar kanske tvivla på om man ens vill fortsätta leva när man ändå mår så dåligt. Man kan och orkar inte tänka friska tankar när man är i svält. Allt blir bara så fruktansvärt mörkt.Men det går. Så länge man bestämmer sig så går det att kämpa för friheten. Det går att kämpa för ett friskare liv. Det går att bli frisk och fri så länge man verkligen bestämmer sig. Det går även att äta mat. Man dör inte av att äta, det är inte farligt. Det är något anorexin fått för sig, men det är inte farligt. Så länge man vågar gå emot rösterna som man har i huvudet så går det. Men man måste våga för att tillslut kunna vinna. Även fast det är jätte läskigt att släppa taget om anorexin så måste man ändå våga om man vill kunna bli frisk och fri någon gång. Men det är jätte läskigt, för vem är man utan sjukdomen? Vem är man utan anorexin som är/varit ens falska trygghet? Men trots dem tankarna så måste man ändå våga. Man måste bestämma sig. Om man inte vågar satsa så kommer man aldrig heller kunna vinna. Det handlar om att varje dag bestämma sig, varje timme, varje minut och varje sekund. Det handlar om att varje dag välja det friska före det sjuka. Det handlar även om att välja livet istället för döden. Hon är inte frisk ännu och hon har även fått ett bakslag. Hon är inne i en sämre period, hon tycker det känns som hon är väldigt nära ett återfall. Därför skriver hon nu detta inlägget för att påminna sig själv om att hon måste våga satsa för att kunna leva. Du måste våga satsa Sofia för att en vacker dag kunna bli frisk och fri från denna dumma, hemska sjukdomen. Du måste våga satsa för att kunna leva för din lillebror som sitter där uppe i himlen och vakar över dig. Du får inte tappa allting som du lyckats bygga upp. Det går inte Sofia. Som man även ser på bilden på dig som du valde till detta inlägget så är du ju annars en väldigt glad tjej, en glad tjej fast med ett trassligt förflutet som tyvärr har fått utstå för mycket, men som faktiskt ändå är väldigt stark. Du besitter en sådan enorm styrka. Så snälla, ge inte upp. Mvh mig själv.