Det där med att ligga inlagd på psyk
Det finns dem som säger att man blir sämre av att ligga inlagd på psyk, men det där är så individuellt från person till person. Jag har varit inlagd 3 gånger och för mig har det varit något som varit väldigt bra. Psyk har varit en räddning för mig när jag känt att jag inte orkar mer. Varje gång jag fallit så djupt så har dem fått mig till att fortsätta orka. Så det där med att ligga inlagd på psyk har varit något som hjälpt mig väldigt mycket. Så det behöver därför inte vara negativt att ligga inlagd där, alla blir inte sämre av det. Bara för att det finns dem som blir det, så innebär det inte att det är så för alla. För precis som jag skrev så är det där med att ligga inlagd på psyk något som hjälpt mig väldigt mycket. Som exempelvis då när jag var inlagd för min anorexi, det var då som jag verkligen började förstå allvaret mer och mer och det var även då som jag bestämde mig för att börja kriga för det friska. Sedan dem andra två gångerna när jag varit inlagd pga jätte mörka tankar var också någonting som hjälpte mig väldigt bra i mitt mående. Så det där med psyk kan även ge en positiv effekt. Sen blir man även inlagd av en anledning, man blir inte inlagd bara för att. Att bli inlagd är någonting som man kommer överens om tillsammans med någon som jobbar inom vården, om det inte är så att man blir tvångsinlagd. Men som senaste gången jag blev inlagd, då var det dagvården som skicka mig dit eftersom att jag mådde så fruktansvärt dåligt. Så då kom vi överens om det tillsammans eftersom att dem ansåg att det kanske skulle vara bra att bli inlagd i ett par dagar. Jag visste inte ens vart jag skulle ta vägen. Därför skickade dem mig till psykakuten där en läkare fick bedöma. Så man blir inte inlagd bara för att, blir man inlagd så är det helt enkelt för att man behöver det, och för mig har det varit välbehövligt. För mig har det med att ligga inlagd på psyk varit en väldigt stor hjälp, för jag mår faktiskt bättre. Till och med min behandlare på äs-mottagningen säger det att man verkligen ser vad mycket gladare och piggare jag är nu för tiden. Sen får jag självklart fortfarande mina dippar ibland. Men jag mår ju betydligt mycket bättre än vad jag gjort tidigare. Så jag ångrar verkligen inte att jag även tagit emot hjälp av psyk när det känts som jag inte orkat mer. Det är en styrka att inse att man vissa gånger behövt extra hjälp av vården.