Att straffa sig själv med självskadebeteenden

För ett par år sedan så var jag den där osäkra tjejen, den där tjejen som hade väldigt svårt att tro på sig själv. Den där tjejen som hela tiden kände sig så fruktansvärt värdelös. Jag var den som folk mobbade och jag trodde därför att jag inte dög. Jag intalade hela tiden mig själv hur äckligt värdelös jag är och hur äckligt ful jag är eftersom att jag ofta fick höra att jag är ful. Jag kände mig hela tiden så misslyckad. Dem som mobbade mig fick mig verkligen till att tro att det var fel på mig. När man varje dag blev mobbad och när man varje dag blev kallad för en massa elaka saker så är det inte konstigt att ens självkänsla och självrespekt sjunker till botten. Utåt sätt så kunde man nog uppfatta mig som väldigt glad, men jag döljde väldigt mycket. Inombords så kände jag mig helt förstörd. Inombords så gick jag sönder totalt om och om igen under flera års tid pga mobbningen som jag utsattes för. Och när våldtäkten sedan skedde hösten 2015 så blev mitt självhat emot mig själv ännu grövre vilket verkligen inte är konstigt. För att råka ut för våldtäkt är ett allvarligt brott och allting blev verkligen kaos i mitt huvud. Att jag dessutom straffat och skadat mig själv så grovt genom att svälta mig själv gör fan ont i mig. Jag kunde till och med ibland rispa mig själv pga våldtäkten. Som tur är så rispa jag aldrig djupt, så det är ingenting som syns eftersom att det inte blivit några ärr utav det. Men att jag ens hållit på med sådana självskadebeteenden är hemskt. Det är hemskt att jag känt ett så grovt självhat emot mig själv och det är hemskt att jag straffat mig själv såpass mycket för något som inte ens är mitt fel. Mobbningen och våldtäkten är inte mitt fel. Jag har inte valt något utav det och därför ska inte jag straffa mig själv. Jag ska inte straffa mig själv för något som inte är mitt fel. Men tyvärr så är det vanligt att man gör så, för det lindrar den jobbiga smärtan som man känner inombords för stunden, det blir som ett sätt att försöka hantera jobbiga känslor. Det är väldigt svårt att förklara, men fysisk smärta kan upplevas lättare att stå ut med än känslomässig smärta, och det kan även vara ett sätt för att straffa sig själv precis som jag gjorde och då blev det mest att jag svälte för att straffa mig själv. Att svälta mig själv var det självskadebeteendet som jag använde mig mest utav eftersom att det inte förekom så ofta att jag rispa mig själv. Det blev ett sätt för mig att flytta fokus från det som gjorde så ont inombords och för att straffa mig själv, men även för att jag trodde att jag inte var värd något. Men idag så står jag mer rakryggad. All skit som jag tvingats utstå har gjort mig så mycket starkare. Även mobbningen gjorde mig så mycket starkare. Så skulle någon av er som mobbade mig läsa detta inlägget så vill jag bara att ni isåfall ska veta hur mycket starkare jag är idag trots allt. Jag må ha varit det där lätta mobboffret som man väldigt lätt kunde komma åt, men vet ni vad? Ni gjorde mig faktiskt så mycket starkare och idag är jag till och med en förebild och ett föredöme för många andra som mår psykiskt dåligt. Så hur mycket ni än må ha tryckt ner mig så gjorde ni mig trots allt starkare, och denna styrkan kan ingen någonsin ta ifrån mig något mer.