Som ett svärd

 Det är som ett enda knivhugg  Bara en gång Men känns som två   En pust utav ilska, utav smärta En ondska bryter ut Ett skratt bryts ner   Den som stryker sitt knivblad mot min strupe Ej dräper utan endast snudda mig hudens ömma kant   Den som dräper är ej god, den som snuddar är generös Bryt, bryt skriker jag Skrik är strunt samma Bara ondska dödar en glädje   En glädje för bra för evighet och förväntan Ska en människas hjärta spillas Spillas för en dräpande idiot För en idiotiskt djävul   Dräp, dräp skriker den Bryt, bryt skriker jag   Knivbladets spets snuddar vid min haka Som en lätt smekning En erotisk smekning   En dröm, en dröm Pust ett knivdrag var endast en dröm i sömn Att dräpa var en rädsla Att skrika var ett försvar