UNG VUXEN I DAGENS STORSTAD

  KRÖNIKA ”Ung vuxen i dagens storstad” av Michelle Vinberg   Ung vuxen som jag är och har varit i flera år så har jag börjat fundera på om samhället kanske har påverkat mig till den väldigt vuxna och drivna person jag är idag. Jag menar, borde inte alla barn i sin ålder 12-16 år vara lekfulla, göra misstag och njuta av sin barndom istället för att skriva CV och dricka kaffe? Jag vet själv inte svaret på den frågan.   Jag var inte längre beroende av mamma och pappa för att känna trygghet och jag började skapa min egen bild av allting samt var väldigt självständig redan som 9-åring. Jag började jobba när jag var 12 år gammal, jag drömde om att bli chef på ett försäljningsföretag när jag var 13 år. Jag är nu 16 år gammal och känner att Malmö är en alldeles för liten stad för mig att bo i. Borde den tredje största staden i Sverige på över 300 000 invånare kännas för liten för en 16-årig tjej?   Jag har känt mig mycket äldre än vad jag egentligen är hur länge som helst. Det kanske är samhället som har skapat en bild för mig om hur ungdomar ska vara eller så är det bara min personlighet. Men om man tittar tillbaka flera år så ser man en stor skillnad på hur barn i åldern 12-16 år var då och hur de är nu. Jag vet inte om det är en fördel eller en nackdel. På ett sätt ser jag det som en fördel att ungdomar idag är mer drivna och vuxna. Då ungdomar faktiskt är samhällets framtid så anser jag det som en fördel att ungdomarna och barnen lär sig tidigt hur man tar eget ansvar och uppför sig professionellt i seriösa sammanhang. Men ur ett annat perspektiv kan jag tycka att det är en nackdel också, då barn behöver sin barndom, lekfullhet och inte ska behöva ta ett så stort ansvar.   Isabella Löwengrip har skrivit en artikel i aftonbladet ”sluta att dalta med oss unga” (2010-04-30) där hon beskriver vad hon tycker om vuxnas uttryck att ungdomar är lata. Hon anser att ungdomar alltid får allting serverat i grundskolan och även på gymnasiet om man väljer fel skola. Att ungdomar aldrig behöver ta eget ansvar förens när studentmössan kastas upp i luften, då det är dags att söka jobb eller universitet. Hon tycker att ungdomar i skolan ska få lära sig mer om entreprenörskap och ska få ta mer eget ansvar så att man sedan är förberedd i arbetslivet. Att det inte är ungdomars fel att de är lata när de aldrig fått lära sig något annat.   Det är något jag kan hålla med om. Jag tycker absolut att det behövs tidig drivenhet i ungdomar, men frågan är hur tidigt? Behövs all den drivenhet i 12-14 års ålder eller är det först när man kommer upp i gymnasiet? Ska barn och ungdomar få lov att vara lekfulla ända tills högstadiet eller bör det sluta tidigare?