När orken börjat sina..

Finns det verkligen en mening med allt här i livet? Om så är fallet, så undrar jag; -Till vilket jävla pris ska jag orka med all denna smärta? HUR orkar man när man inte orkar mer? Vad ska jag trösta min kropp med? Min kropp som pulserar av smärta. Vad ska jag ge min kropp, då jag inte har något mer att ge den? Och hur fan får jag tyst på denna ruttna hjärnan? Vad ska jag göra av med all min ångest? All min smärta?  Som om det inte var nog redan för länge sedan? När fan är det nog på RIKTIGT? Hur många smällar efter varandra ska jag behöva ta? Jag bara kraschar & kraschar, så fort jag försöker ställa mig på fötterna. Marken som jag står på, den bara gungar. Jag kan inte se åt sidorna, utan allt jag ser, är den mörka tunneln som befinner sig mitt framför mig. Jag vaknar upp lika uppgiven & less, varje jävla morgon. Jag gråter mig mer eller mindre, igenom dagarna. Har panik inför att lägga mig och sova. Min hjärna plågar mig. Smärtan plågar mig. Stormen vilseleder mig. Livet plågar mig.  Kan det inte bara få bli lite bättre snart? Kan jag inte bara få bli av med lite smärta? Kan jag om inte annat, få lägga mig ner platt & bara ge upp..?  Jag orkar för i helvete inte mer. Jag orkar bara inte mer...