Elva månader...

Elva månader...? Jag ryser.. När jag tänker tanken så är det som att hela kroppen fylls utav denna outhärdliga sorg & saknad. Jag får svårt att förstå, sväljer klumpen av gråt & den hamnar istället i magen på mig, som en tung sten. Tårarna rinner, en efter en... Jag ställer mig frågan återigen; ”-Hur fan kunde de sluta såhär egentligen?”.. HUR? Hur kunde du bara på ett ögonblick, inte finnas mer? Varför..? I elva månader så har jag kantats med sorg & saknad, gråt & förtvivlan, frågor utan svar & en oändlig väntan, om att du bara ska komma hem igen... Det är som att jag, varje dag, bara går & väntar på att du ska dyka upp.. på att du bara ska vara lika självklar som du alltid var. Men det är du inte.. Inte längre i livet i alla fall, men där emot i hjärtat. Du finns alltid med mig, var jag än går & vad jag än gör, så finns du där bredvid mig. Men det är inte samma sak, för att... bara en sån sak som att inte kunna eller få höra din röst, ditt skratt & känna den glädjen som du spred. Känna lugnet som infann sig när du var i närheten, trots att du var långt ifrån lugnet själv.. Men ändå, det var något med dig, som gjorde mig så lugn, trygg... Jag väntar & jag längtar, varje dag efter dig kära broder. Jag förstår inte att du snart varit borta i ett helt år!?!? Vart försvann tiden & du... Du som snart för ett år sedan, bara försvann. Slutade finnas. Jag, som snart för ett år sedan, förlorade min allra bästa vän, min broder genom allt & min fina, fina Jesper.. Alltså det gör så ont. Det är så obeskrivligt smärtsamt & orättvist. Jag hatar livet, hur det kan vara så elakt emot någon så fin person som dig, jag förstår verkligen inte... Du som förtjänade allt vackert här på jorden - du fick istället bara en bråkdel utav det vackra & alldeles för mycket utav det jävliga & tunga...  Om jag ändå bara fick ge dig en allra sista kram, om jag ändå bara fick höra din röst en allra sista gång & om jag ändå bara fick se dig i ögonen.. en allra sista gång.... Du min ängel, du försvann ju så snabbt ifrån mig, ifrån oss.. Du lämnade mig ensam kvar i mörkret där ingen var.. En dag kommer jag till dig ska du se, min älskade ängel! Jag älskar dig, jag saknar dig!<3  -Din syster..