Annan plats...

”Jag suger ut glädjen från allt. Det lägger sig en svart rök där jag passerar och om fåglar sjöng så har de tystnat nu. Mitt tonläge är tragiskt. Det är så jävla bittert att ingen vill komma nära. De är rädda för att bli smittade av mina mörka tankar och jag förstår dem. Jag vill inte heller vara nära mig själv. Jag står inte ut. Vet inte hur jag ska orka när all kraft går åt till att bara hålla mig upprätt. Skulle jag slappna av för ett ögonblick skulle jag falla ihop till en grå massa som det inte går att utläsa något från. Så jag blir sittandes på sängen och stirrar på samma vägg i timmar. Den stirrar tillbaka. Men vi förstår inte varandra. Jag vill förvandlas, förflyttas. Förgöras. Vill vara på en lycklig plats, där inget får mig att vilja försvinna.”