Jag kan också vara sådär smal

Någonting jag börjat reflektera kring nyligen är hur jag påverkas av och beter mig när jag ser väldigt smala personer, dels ohälsosamt smala personer men också mer eller mindre "naturligt" smala människor. Jag har alltid, så länge jag kan minnas varit beroende av dem, smala människor. Det spelar ingen roll när, var, hur, ser jag en smal människa så kan jag inte låta bli att fascineras, glo och kommentera. "Kolla där, på andra sidan vägen, hon är väldigt smal va. Säkert anorektiker, bulimiker är hon nog inte". För några dagar sedan promenerade jag i stan med en vän. På andra sidan gatan såg jag en smal person som promenerade med sin hund, långsamt och med tunga steg. Direkt triggades någonting igång inom mig. Jag undrade vilket sjukhus den här personen fick eller hade fått behandling på, hur den här personens sjukdum uttryckte sig, jag ville veta hur mycket personen vägde, hur många cm det var runt hens överarm. Jag ville gå fram till personen och tvinga fram svar på alla mina frågor, jag ville säga att jag minsann också kan vara sådär smal om jag skulle vilja, men att jag har bättre saker för mig. Jag ville säga att hen inte ska tro att hen är något bara för att hen är sjukligt smal, jag ville be personen att skärpa till sig och berätta hur mycket mer det finns, att det kan bli bra. Jag ville jämföra våra lår, våra armar och vår ryggrad. Personen provocerade mig, fick mig att känna empati, avundsjuka och fascination, allting på samma gång. Jag ville gå fram till personen och säga att jag kanske inte är lika smal, men definitivt lyckligare, starkare och klokare. På ett eller annat sätt kommer jag nog alltid att vara beroende av mat, vikt, fett, ben. Det är något jag tänker på om än undermedvetet, väldigt ofta. Jag tycker om att utmana mig själv när det kommer till mat och att granska varenda millimeter av min kropp för att se var delar möts, var delar syns, var de inte längre syns och så vidare. Just nu är jag väldigt mån av att gå upp i vikt, varför vet jag inte. Men det känns spännande och tillfredsställande att se siffrorna på vågen öka mot målet jag satt upp och veta att dessa siffror skulle jag kunna gå ner med dubbla hastigheten. När jag nått detta mål vet jag inte riktigt vad som händer, kanske allting tar slut där. Eller så hittar jag på något annat konstigt