Ett år av allt

Ser tillbaka på inlägget den 17e juli 2023. Ingenting har förändrats, jag står på exakt samma plats nu, som då. Ett mörkt blött täcke hänger över min kropp och det är svårt att andas. Men om någon vecka är det över, då är allt bra igen. Ett år är så kort tid, förhoppningsvis bara ett ögonblick i mitt långa friska liv. Men detta år har nog varit det största i mitt liv. Jag känner mig vuxen på riktigt. Inte vuxen i att jag vet och kan saker, men vuxen i min själ, vuxen i att jag har en inriktning, känner ett ansvar för mitt liv och för mitt sammanhang.Detta året har varit det roligaste i hela mitt liv, jag har känt mig nästan som odödlig och befunnit mig på platser så vackra att jag varit osäker på om jag är kvar på jorden. Samtidigt har jag ibland varit rädd, nervös och osäker på min förmåga. Jag är så tacksam och lycklig för mina relationer, för att jag är duktig på mitt jobb, för min hälsa och min personlighet. Med tanke på det liv jag lever kanske jag bara ska ta och acceptera att en vecka i månaden är det mörkt och ensamt, det är ett litet pris att betala för det fantastiska liv jag har.