En mormor

Det fina med att bara vara barn när ens mormor går bort är alla fina extramormödrar man får. Helt plötsligt från ingenstans finns de där, önskar en grattis på namnsdagen, ger en det där kuvertet på födelsedagen, frågar de där frågorna som bara mormödrar kan fråga "vad ska du bli när du blir stor?" och "hur går det i skolan?". Som en armé ställer de upp för alla mormor-lösa små flickor. De där små gesterna betyder så mycket, som en värmande men ändå respektfull kram visar de att man fortfarande är mormors lilla flicka. Men lika mycket som det känns bra i den mormor-lösa sorgen, lika ledsamt blir det sedan. För även en extramormor måste någon dag dö. Tusen stjärnor tackar alla mormödrar och extramormödrar.