Livets skitdag delux

Hellåjsan!   Anar att ni väntar och väntar. Jag har faktiskt ett regn av bilder ifrån Norrköping, men lever ett rätt späckat liv så har inte riktigt hunnit bjuda på det lilla regnet. Men jag hade iaf en magisk midsommar helg däruppe. Ibland behöver man bara få komma hem ett litet tag.   Detta inlägg skall emellertid handla om min gårdag. Ni vet när folk säger att de haft en pissdag? Jag kommer bara garva läppen av mig nästa gång någon säger så och hänvisa till min gårdag. Jag visste inte ens att det var möjligt att ha en sån sjukligt brutal skitdag på det viset. Låt oss därmed ta en genomgång.   1. Inleder allt med att jag vaknar 10.06. Börjar jobbet 10.00. Redan här inser man bajs, men man anar ännu inte diarrén som är på ingång. Hoppar duschen, frukost osv, anländer dö stressad 40 min sent. Har årets fulaste dag och känner mig svinful, äcklig o allmänt motbjudande.   2. Jag gillar oftast mitt jobb och mina gäster, men igår var det inget roligt faktiskt. PM som ändras, inga kakor och så vidare var väl helt enkelt inte precis vad jag önskade mig just då..   3. Sen när jag väl slutar känner jag bara att nej fyyy nu ska jag verkligen hem och ladda om inför ikväll och måndagsklubbs premiären... Det lär iaf blir roligt tänker min naiva positiva hjärna. Ja då sker det ypperligt vedervärdiga. Nu ska det nämnas att jag jobbat på mitt jobb i ca ett är och vårt omklädningsrum har faktiskt aldrig varit låst innan förens vi började med det nu till sommaren, och det har aldrig hänt något konstigt alls. Men vi har ändå börjat låsa.. Och just igår så var det öppet max 20 minuter på hela dagen, när det dessutom var som lugnast i restaurangen. Jag stapplar in, byter om, skall ta min jacka o fly hemåt när jag inser att min väskan sannerligen inte är på sin plats, de står inte slarvigt slängd mitt på golvet bland alla skor. Nej nej, golvet är rent och prydligt, väsklöst. Börjar kolla runt i varje vrå i omklädningsrummet, ännu utan panik. Går ut 110% förvirrad, drar en snabb avscanning av baren, kanske har jag i min nyvakenhet bara slängt av mig den där? Men nej. Mina kollegor står nu också lika handfallna som mig. Eller okej då, jag var väl mest handfallen och började känna hur en gråtflod inom kort skulle vilja ut. Inser att någon tagit väskan, mitt pass, mitt kort allt. Kändes som hela mitt liv låg i just den där väskan just igår. Efter en mycket lång, smärtsam, uppriven kvart finner min kollega väskan på en gäst toalett. Då har någon gått in i omklädningsrummet, sett min slarvigt slängda väska mitt på golvet, haffat den, tömt sin blåsa på våra fräscha toaletter, blivit över 500kr rikare då den total rensade varje krona i min plånbok. Taaack o lov så lämnade den hjärtlösa varelsen passet och plånboken med bankkort i.. Men ändå. Jag har aldrig blivit bestulen innan, så bara det är ju legendariskt! En liten del (kanske lite större del än en liten del..) av mig hoppas att den hjärtlösa varelsen köpte ren sprit, halsade den och spydde i två dygn, med andra ord att den är still goin spy mood. Det känns som ett rimligt in your face straff. Anyhow.   4. Kommer hem är vid detta laget totalt svin arg, alltså riktigt förbannad. Vem gör så ens? Och vad är oddsen på att det skulle hända, när det inte hänt något sådant innan. Jag fattar att jag aldrig kommer få dit den hjärtlösa varelsen som glassar i mina pengar atm eller att jag kommer gå tillbaka mina sjukt välförtjänta pengar, men det ska visst ändå polisanmälas. Sätter igång med detta och precis när allt är ifyllt och jag ska skicka iväg det så ballar mitt internet ur, får ett nästintill super seriöst dampanfall och måste göra om allt igen.   5. Efter detta tänker jag att "jaha men det var väl ändå droppen nu kommer min kväll bli så himla bra". Har för en gångs skull till och med redan planerat vad jag ska ha på mig. Tar på mig kjolen, vad upptäcker jag då? Jomen tror ni inte att kjolskiten är trasig eller. Klart den är. Lackar svårt, slänger kläderna igenom lägenheten och dör i min säng. Överväger att bara krypa under täcket och återupplivas en annan dag. Bestämmer mig tappert för ännu ett försök. Nuuu måste väl ändå dagen bli bra. Ha ha ha vad badly framtidiga Malin satte skrattet i halsen av dåtida Malins onödiga tapperhet.   6. Gör mig klar och väntar tillslut på att min kompis, som jag egentligen skulle ut med, ska sluta jobba, då bangar hon. Haha hur typiskt?   7. När vi andra tillslut kommer ut, liite sent kanske, så är det total kaos bland mina vänner som redan är ute, haha nån har spräckt ett ögonbryn och ingen har koll på nåt, ungefär så.   8. 1 öl hinner jag ta sen går brandlarmet och över tusen pers ska nu utrymma hela spira. Hurhänder det ens? Så sjukt ju. Vi stannade kvar en liten stund men insåg ganska snart att de inte skulle kunna köra igång på riktigt igen. Kände bara "nej men hujedamig, im out" så jag drog hem och sov. Kände lite att längtan efter en ny dag var hyfsat påtaglig vid det laget. Men jag hade iaf riktigt roligt den timmen som jag väl var inne! Haha..     Det ska ju även nämnas att jag levde hela dagen med två vänster linser och diverse såna små saker. Helt klart den konstigaste skitdagen nånsin. Nu måste jag, fortare än spira utryms, somna som en liten gris. Imorgon ska jag köra bil och plugg teori tills jag spyr. Typ. Harreeeeee!