HUR DET ÄR ATT VARA MUSLIM I SVERIGE

Så mycket ord. Så många tankar. Så många funderingar. Så många om och men. Det slutar aldrig någonstans. För hur mycket jag än vill se bra ut inför andra, så ser jag hemskt ut enligt många, men jag gör ingenting fel.    Jag får en klump varje gång jag träffar på människor som absolut inte har en etnisk bakgrund. Om jag gör något fel, vilket alla människor gör, hur skulle dom uppföra sig då? Hur skulle jag bli bemött? Det är nästan samma visa varje gång. Och ibland får jag bara nog.   Det är inte lätt att ta sitt pick och pack och bara fly från ett land, pang, sådär. Det är inte lätt att lämna sina nära och kära och börja om på nytt, i ett nytt land, början på ett nytt liv. Det är inte lätt att lämna alla sina saker, och kämpa dag för dag för att kunna ha det så bra som möjligt. Med mat, boende och kläder. Och leva alldeles ensam eller med andra människor man inte känner. Det är inte lätt att se sina nära och kära dö framför sina ögon. Det är inte lätt att bo i ett land där oftast männen styr och bestämmer och unga tjejer blir bortgifta, och kvinnor tvingas stanna hemma. Nu säger jag inte att det är så överallt, men i dom flesta länderna.    Att flytta till Sverige tillexempel är en stor chock för många som kommer från ett land där dom behöver täcka sig själv, av personliga skäl, endast dom själva vet. Att kunna gå i bara shorts. I klänning. Visa sina ben. Umgås med killar. Gå i skolan och gå på stan med kompisar. Det är svårt att göra sådana saker, i länder som tillexempel Irak. Och i många andra länder. Det är svårt. Det är så jobbigt. För när du kommer till Sverige och du ser att alla människor lever fritt fram och klär sig hur dom vill, är det en chock för många för dessa människor har vuxit upp med att "Såhär ska du se ut" och "Såhär ska du och får göra". Och jag som då är muslim och följer min religion, har visa saker jag absolut inte vill göra, som många tror mina föräldrar har bestämt. Men icke sa nicke.    Jag är så trött på att ta den här debatten med eleverna på skolan. Jag är trött på att behöva ursäkta mig själv när jag säger eller gör något fel, men inte för själva grejen, utan för att jag är muslim och har irakiska rötter. Ibland blir jag ledsen när människor frågar "Vart kommer du ifrån" och jag svarar så glatt "Från Irak" och dom frågar "Är du muslim" och svarar tillbaka "Ja". Den där sucken jag oftast får ta emot. Får svälja och bara gå min väg. Den sucken gör mig irriterad.       Vi flydde aldrig från Irak. Snarare bodde min pappa här innan mina föräldrar gifte sig, och då bestämde mamma för att flytta hit. För mamma har det varit svårt, men när vi barn kom hit så unga, har vi vuxit upp så vilken svensk familj som helst, fast vi fortfarande har våra rutiner, vår mat, våra regler hemma som bara vi förstår oss på och som vi alla accepterar. Det kan tillexempel vara att alla i familjen hjälpas åt med disk, städning, handla mat osv.    Jag har alltid tyckt att det har varit jobbigt med att visa vem jag är. Visa vilken religion jag följer efter. Att jag är en muslimsk tjej. Men nu går jag ur bubblan och känner mig fri. Jag är svensk. Jag kallar mig själv för svensk. Men jag har irakiska rötter. Och jag tycker inte att det är något fel med det. Jag trivs så himla bra i Sverige. Och det är så skönt att jag kan vara med min familj och slippa oroa mig så mycket om morgondagen. Eller om jag kommer bli bortgift. Eller om vi dör i krig. Det är alltid sådana funderingar som kommer upp. För jag har det så mycket bättre här. Och även om jag nu är muslim eller inte. Så är vi alla människor. Och tycker vi bör respektera varandra bättre. Vi ska kämpa för att alla människor lika värde. Oavsett sexuell läggning eller om du har en etnisk bakgrund. I don't care. För vi kommer inte förändra utseendet. Det är insidan som vi kan förändra. Så låt oss bli mer positiv. Låt oss sprida mer kärlek till varandra och låt oss välkomna alla människor som behöver den här tryggheten i sina liv. Alla människor. Exakt alla människor. Låt oss bevisa att Sverige är det bästa landet. Att vi är så många många många fler emot - nazisterna.    Och jag kommer fortsätta stå stark och bevisa alla människor som skriver hatiska och hotfulla kommentarer att jag är så mycket bättre än er. Hur ni sitter och skriver att jag ska ta självmord. Att jag ska fly tillbaka till mitt hemland och tillhör inte här hemma i Sverige. Att ni ska våldta mig för att jag muslimskhora. Så mycket hat ni än bär på, kommer ni aldrig vinna över mig.