HUDIKSVALL MOT RASISM

  Första bilden (Jag) Andra bilden (Andreá)   Jag är så jävla lycklig och stolt. Idag kom herr Åkesson till mitt käraste Hudik. Först kom han så sent, sen höll han ett sådant tråkigt tal i typ hundra år. Jävlar vad trött man blev. Men fan vad bäst vi alla antirasister var. Jag är så glad över att det var så många på plats. Jag stod på en bänk, som ni ser på första bilden, och såg varenda människa på plats på Storgatan. Vi vände ryggen för herr Åkesson. Vi höll upp peacetecken. Vi pratade. Vi skrattade. Vi spred kärlek bland alla demonstranter. På slutet när herr Åkesson sa "Tack för mig", kom mitt adrenalin kick tillbaka, och jag började skrika INGA RASISTER PÅ VÅRA GATOR. Och då började alla hänga på. Så jävla fucking grymt. Ryser varje gång jag tänker på det nu. Fan vad bäst vi är glada Hudikbor.   På slutet sa jag även att jag har bott i Hudiksvall i 13 år. Och inga rasister är välkomna hit. Verkligen inte! Vi står enade mot rasism. Så är det bara. Hela Hudik. Hela hälsingland. Hela Sverige. Woooop Wooop. Tycker även att Kristina, som var arrangören, var så jävla fucking grym. Hon är bäst. Älskar henne! Ikväll kan jag sova gott. Mums!