HOTET EFTER SVT INTERVJUN

  För bara några dagar sedan blev jag intervjuad av SVT. Jag pratade om mobbning och hur jag har haft det när jag var liten. Min mail. Min Facebook. Min blogg. Blev bombad. Av fina läsare därute som såg min intervju och blev på något vis inspirerad och glad. För att jag vågar stå upp och prata om något så fruktansvärt jobbigt. Självklart blev jag lycklig och glad efter all respons jag fick och får än idag. Men det vände sig. totalt.    Det är så tragiskt. Att vissa människor måste trycka ner andra för en viss uppmärksamhet och bekräftelse. Det är så jävla respektlöst och idiotiskt (ursäkta ordvalet, men jag är så förbannad) att människor bara slänger ur sig ord hit och dit utan att ens tänka tanken på att vi alla lever på olika sätt och styr våra egna liv.   Jag går hem från skolan. Jag går hem från jobbet. Jag går hem från träningarna. Jag är orolig. Orolig över att bli misshandlad eller våldtagen. Orolig över att kanske bli på hoppad och aldrig vakna upp dagen efter. Jag är orolig över att jag aldrig mer kommer att leva. För det här har gått så långt. Jag är orolig och rädd för att människor inte kommer sluta hata mig för den jag är och för vad jag gör. Jag är rädd. För idag. 2014 kan jag inte gå hem alldeles själv utan att be mamma eller någon utav mina vänner köra hem mig tillexempel. Det här är så hemskt.  För jag känner bara att det här har verkligen gått över gränsen. Och nu snackar jag om - Hotet efter SVT intervjun.   "Nästa gång du vaknar på morgonen, kommer jag skära upp Mohameds huvud och lägga det vid din säng. Sov gott muslim jävel"   "Och du tror på riktigt, att folket ska tycka synd om dig? Stackars människa. Väx upp för fan. Det finns värre problem att prata om än din fula uppväxt om mobbning. Väx upp och bete dig som en riktigt kvinna".   "Vad sägs som att komma hem till mig. Finns gott om spott och till och med något du kan suga på din fula arabjävel."   "Efter att ha läst din blogg kan jag bara säga det att ni feminister kommer inte komma så långt med tanke på att ni är manshatare och dom värsta politikerna som finns i dagens samhälle. Passa så att jag inte trycker upp något hårt på dig din äckliga fitta"   "Hahahaha ssu? du måste verkligen skämta med mig. Vad ska dom göra åt dig? Köpa uppehållstillstånd? Hahahahaha ni muslimer lever på soc kanske dags att åka hem igen. Ssu kommer ju inte sörja dig. Backa innan du ångrar dig jävla fitta   Inte nog med att människor börja sprida glädje och kärlek efter min intervju. Jag fick en hel del hat och det fortsätter än idag. Det är ett stort problem märker jag för dessa personer. Att låta mig få följa min religion. Vara politisk aktiv i vilket ungdomsförbund. Det är så tragiskt. Jag blir så ledsen. Så sårad. Så arg inombords. Varför kan jag inte bara få vara den jag föddes till och den jag är idag. Varför är det så svårt att acceptera min religion. Det här är meningslöst. Det här kära läsare. Det är ett par personer med så lite vett i skallen. Jag är så trött på hatet mot oss muslimer. Jag är så trött på hatet mot oss feminister. Jag är så trött på hatet mot andra människor överhuvudtaget. Jag är så trött på människor som inte låter andra få vara glad och stolt över att dom har lyckats. Ska det verkligen behöva vara såhär?    Jag kommer aldrig sluta med politik. Faktum är att SSU (Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund) har förändrat så mycket i mitt liv. Jag kommer aldrig sluta blogga. Faktum är att min blogg har varit det bästa hjälpmedlet i livet när det gäller att ta tag i saker, skriva ner sig och lätta hjärtat. Jag kommer aldrig sluta följa min religion och sluta vara muslim. För jag är stolt.    Jag har skrivet det här förut. Jag vet inte hur många gånger jag ska behöva skriva det för att folk ska låta mig vara och förstå hur jag mår på riktigt. Men nu. Nu räcker det!