Hur vänjer man sig vid spädbarn?

Nu har jag precis avslutat jobbdagen. Kvällseventet var egentligen mer supertrevlig tjejmiddag än jobb men men :) Vi var hemma hos bästa Lisa med flera mamma-bloggare och så Forni och jag. En så jäkla bra avslutning på en rätt så jobbig dag. Bästa utav allt var att alla mammor hade med sig sina barn. Lisas yngsta på två månader heter fortfarande bara Humlan (hon och hennes man kan inte komma överens om ett namn) är typ jordens gulligaste bebis. Dock kändes det extremt obekvämt att hålla i honom. Tycker samma med alla bebisar, förstår mig inte alls på hur man ska göra. Men förhoppningsvis kommer det väl naturligt när vår lille son föds. Det som är så himla intressant som jag tidigare aldrig tänkt på är hur olika alla bebisar är. Senaste veckan har jag vart med tre stycken nästan exakt lika gamla och det är verkligen natt och dag. Jag har alltid trott att en bebis är väl som vilken annan bebis som helst. Men det är verkligen redan små människor med sina egna personligheter. Så otroligt.Eftersom allt med den här graviditeten kom så plötsligt så har jag inte hunnit tänka på hur bebisar fungerar och aldrig heller kanske riktigt brytt mig Men nu är jag helt fascinerad. Tror jag har blivit besatt av att se hur dom funkar men gärna utan att hålla. Att hålla är för läskigt och onaturligt. Jag har alltid gillat att observera innan jag testar något nytt så det här är väl mitt sätt att förbereda, stirra ner alla spädbarn jag ser. Lille Humlan är dock så jäkla söt och perfekt så jag skulle gärna tagit med honom hem för en närmare observation. Är det inte sjukt att om Lisa och hennes kille inte skickar in ett namn inom en månad så får de böter och så tilldelas Humlan ett namn? Så spännande att veta vem det är som sitter och beslutar vad icke namngivna barn ska heta..... HahahaHjälp Lisa att komma på ett namn vettja! Humlans syskon heter Matteo och Elle (men hon kallas för kiwi)