Förlossningskurs och min största fobi!

I tisdags var det dags för förlossningskurs. Det är den som ingår som utbildning, iaf här i Stockholm 😍👍🏽. Jacob hämtade upp mig vid 16.30 utanför kontoret och fast vi satt i bilkö så var vi framme inom 20 min. Kändes bra inför nästa resa dit haha. Då kan jag lova att jag kommer skynda på chauffören (kanske Theo)bättre också.  Eftersom mamma födde så snabbt efter att vattnet gått så har jag sagt till Jacob att det kan bli jävligt brådis om vi ska föda på sjukhus. Men nu hittar vi iaf till förlossningen eller Jacob gör, jag har noll lokalsinne.  I taxin dit började jag må riktigt illa och behövde nästan kräkas när vi klev ut, så märkligt att det har varit så hela graviditeten. Har inte varit åksjuk sen jag va liten.  Kursen handlade främst om de olika typerna av smärtlindring. (Det redan sträcket är en definition av när det gör som ondast). Eftersom jag är så extremt rådd för sjukhusmiljöer och nålar så började  jag att må ännu mer illa när barnmorskan kom in på akupunktur, epidral och sterila kvaddlar. Skulle aldrig någonsin kunna tänka mig att frivilligt stoppa in nålar någonstans. Jacob fick sitta och klappa på mig samtidigt som jag satt och svettades. Det är så märkligt att jag inte är rädd för själva förlossningssmärtan, för mig är den en naturlig smärta men däremot gör alla bedövningar och förlossningsskador mig rädd. Jag vet att nästan alla spricker lite men min rädsla för nål och tråd där nere är så stor. Jag förstår att jag kanske kommer ha så ont på andra sätt så att jag Inter bryr mig men för mig är det här verkligen den värsta fobin jag kan tänka mig. Som det ser ut nu i mitt huvud så kommer jag förlita mig främst på lustgasen. Jag blir alldeles för stressad av tanken på nålarna. I helgen ska vi skriva förlossningsbrevet då ska ni få veta mer om hur jag tänker och varför.  på kursen var våra nya kompisar som vi börjat hänga med. Så himla kul! Tror det här är på väg att bli superkompisar.  2.5 timmar senare.... haha.