Det görs inte under tvång!

Om jag väljer att låna ut pengar till någon, eller ger pengar för att hjälpa någon annan. Då har jag gjort det av egen vilja, ingen tvingade mig till det. Vilket också gör att jag inte kan slänga tillbaka det i huvudet på personen "men jag har lånat/hjälpt dig så". Förstår ni vad jag menar här. Ingen sätter liksom en pistol mot huvudet och säger åt oss att göra si och så. Det vi gör är oftast av fri vilja. Tänk på hur personen som lånat / fått hjälp kan känna sig om den får det slängt tillbaka i huvudet. Den kanske redan skäms och mår dåligt, varför göra det sämre?Jag kanske inte kan låna ut pengar till folk, eller ställa upp med pengar men jag hjälper till och ställer upp med så mycket annat. Som är minst lika (om inte mer) värdefullt än vad pengar är. Hur skulle jag ses som för en person om jag sen skulle slänga det i huvudet på den jag hjälpt / ställt upp för? Usch nej, vad taskig jag hade varit då. Sådant rävspel finns inte i min värld. Har nog inte samvete för det. Skulle någon hjälpa mig med pengar eller något annat så hjälper jag självklart tillbaka på det sätt jag kan. Har ställt upp för många och själv blivit lurad.. Så jag vet hur det känns, så låter inte någon få känna det från mig. Lite med djupt i bloggen senaste men ibland blir det så.