Man undrar ju som

Det här med blodsband och relationer är gode intressant......Man kan dela blod men inte ha någon relation. Man kan gå ifrån att träffas regelbundet till främlingar på bara några sekunder. Pappa har ju sagt upp kontakten med farfar osv... Familjebråk. Släkten är värst sägs de ju. Jag har ändå skickat kort åt han o faster o farbror för de gör man. Dem är ändå min farfar, min faster/gudmor och farbror. Jag älskar dem!Sen skulle jag ringa farfar på julafton som pappa alltid brukar göra. Och som jag börjat med sedan jag flyttade hemifrån. I år.. Nu på julafton ringde jag farfar min.. De ringde och ringde och... Klick... Klickade farfar mig. Gråten var inte långt borta...Jag skickade ett sms då för tänkte han kanske tror de är pappa då jag har pappas gamla nr sedan några år..Mm ah... Inge svar. Hur kan man välja bort sina barnbarn bara för att man bråkar med sin son? Nu kanske man tänker jaja de var bara ett samtal som klickades men de var det inte. Man har inte fått någon kontakt med han sedan bråket startade mellan far och farfar... Varför ska ett oskyldigt barnbarn drabbas av dåliga relationer mellan son och far? Jag är oskyldig. Jag har inget med bråket att göra.. Men påverkas ändå. Tyvärr. Känslomässig som jag kan vara, oälskad som man kan känna sig. Man funderar ju som ibland.