Mello och kossa

Det finns vissa förkortningar och slanguttryck som jag inte klarar av. Två av dem ser ni ovan. När jag flyttade tillbaka till Sverige för drygt tre år sen insåg jag att ingen säger Melodifestivalen längre, nu heter det Mello. Och jag vet inte varför, men jag kan inte ta det ordet i min mun utan av kväljas lite. Jag hade lite svårt för mellis också, där ibörjan, för när jag var liten hette det mellamål och jag missade helt övergången till, och övertaget av, mellis. Men det köper jag, det är okej nu, lätt för barnen att säga och just att det är ett ord som används med och i barnsammanhang gör också att det är mycket mer okej. Samma sak med kossa. Det skulle jag heller aldrig säga. För mig heter det ko. Men om ett barn säger kossa är det okej och gulligt, likadant om en vuxen säger kossa när de pratar med ett barn. Men om en vuxen person säger kossa i ett icke-barnrelaterat sammanhang, så tappar jag en stor portion respekt för hen. Det är som att en biolog skulle stå i Aktuellt och säga kissemiss och vovve. Know your audience liksom.Eller när en vuxen människa säger go potty om toalettbesök, utan barn i närheten. Jag hade en kollega som sa så, excuse me I need to go potty real quick. Och jag tänkte alltid, sluta för guds skull du är en vuxen kvinna!