Jo ursäkta, jag tänkte bara höra.....

Ska jag säga vad jag inte behöver just nu. Det var ingen fråga. Jag behöver inte en pedagog till som lägger huvudet på sned och med lika delar medkänsla (kanske äkta) och nyfikenhet (definitivt äkta) frågar hur jag tror barnen kommer reagera på att vara utan sin pappa så länge. Eller variant på den frågan. Det finns många varianter.Jag förstår att de inte menar något illa. Och jag fattar att de behöver vara delaktiga i vad som händer i barnens liv för att kunna förstå och hantera känslor och beteenden på förskolan. Men jag går i försvarsposition och känner mig anklagad och vet inte hur mycket jag ska säga. För lite - vad är det här för hemligheter?För mycket - "jag är pedagog inte psykolog"Svårt det där.