De upplystas tid

Min lillskrutta är snart två och ett halvt. Hon välter inte julgranen, hon äter inte stearinljus, och hon är inte och sliter i precis allting precis hela tiden. Hon är en stoj sej nu.  Det är najs. Hon är med i matchen. Men det innebär också att allt plötsligt måste vara rättvist på helt nytt sätt. Eller helt nytt.... det klart att det här inte skedde över natten. Men vad lockar fram rivalitet och rättvisepolisen om inte jul och presenter? Vi har både julstrumpor och en sådan liten tomtenissedörr och nu under advent har nissen lämnat lappar och överaskningar lite då och då. Vi hade samma setup förra året, men då gav jag storskruttan lite nya strumpor och underläder, nån ritbok, ett hårspänne... medan lillskruttan fick samma mandarin varje morgon i en vecka och var jublande glad för det.Det finten går hon inte på längre.