Våran Maja!

Hallå eller!Höll på att tömma papperskorgar på jobbet när Karin ringer och har gråten i halsen. På en sekund hann hjärtat frysa till is men Karin sa fort att det är lyckotårar. Sen Maja fick den störtblödningen tidigt i våras då hon var en hårsmån från att inte finnas mer. Så har hon fortfarande ett bra blodvärde. Innan krisen kom så sjönk blodvärdet varannan vecka och hon behövde blodtransfusion. Läkarna kunde inte hitta var hon blödde ifrån. Trots röntgen i mängder. Två kameror som gick ner i tarmen, så kunde de inte se vad som orsakade hennes blödningar. Men pga störtblödningen från ena lungan så är vi nog alla säkra på att det är därifrån hon blött hela tiden. Nu har hon börjat växa, äta större portioner. Hon vågar mer. Till hösten skall hon börja skolan. En anpassad skola eftersom hon pga av allt hon gått igenom har ett intellektuell hinder. Hon är så stark, envis och godhjärtad tjej.I fredags fick jag låna en bil från jobbet (det blev en skåpbil) och åkte upp till Alafors. Hade en supermysig övernattning där. (hur lät det??) haha. Sen på lördagen var det kalas för Maja som precis fyllt 7 år. Sen åkte jag tillbaka till jobbet, lämnade bilen och cyklade hemåt. Kan tala om att det regnade. Vill ju ha lite sympati. Hahaha.