Från svunna tider...

Bläddrar i några gamla rariteter som jag räddade från att auktioneras bort när mamma bytte boende för några år sedan. En av dem är "Brånasmedens dikter", som jag nog mest norpade för att jag kände igen begreppet "Brånasme'n". När jag vänder blad efter blad och läser lite förstrött märker jag hur leendet breder ut sig i ansiktet och jag får en känsla av att tiden står stilla. Tänk att denne man, som levde 1818-1886, enligt boken inte gick i någon skola eller på annat sätt deltog i "elementär" undervisning! Han diktar och formulerar sig med lika stor portion humor som med allvar. Bokstäverna är vackert präntade och ser nästa präglade ut på bladen - tänk vilka vackra böcker man gjorde förr!Brånasme'n skriver om allt möjligt, men som den sucker for love jag är, väljer jag förstås en romantisk text. Läs och njut! Gillar särskilt raden om polisonger ;)