Nashville - Music City (part 1)
Vet knappt vart jag ska börja!! Skrev ju i förra inlägget att jag skulle på en liten roadtrip i helgen, eller så att säga ca 12-13h roadtrip dit och 11h roadtrip hem. Vi började åka på fredagen efter jag slutat jobba, då de andra slutar tidigare än mig. Jag blev chaufför och vi åkte i röda faran a.k.a Range Rovern och började vår tripp. Vi hade tänkt att vi skulle stanna ungefär vid 11.30-12.00 på natten så att vi kunde gå upp i någorlunda tid dagen efter och så att jag fick vila lite eftersom bara jag skulle köra (pga försäkring osv på bilen, inget intressant men då slipper du undra varför bara jag körde;)). Så i och med det så tänkte vi att vi skulle boka boendet på vägen, eftersom vi inte visste hur långt vi skulle komma när vi körde. Så vi stannade halvvägs och köpte starbucks och bokade boendet. Vi slog in adressen på gps:en i bilen och helt plötsligt skulle det ta SEX TIMMAR att åka dit vi hade bokat!!! FAST enligt google maps skulle det ta ca 2.5h ungefär. Så vi tänkte aja, vi följer gps:en då den hade ställt in samma väg som på mobilen bara att det stod att den skulle ta längre. Vi började åka och helt plötsligt började gps:en göra "rerouting" alltså att den byter väg. Vilket betyder att vi körde av vägen som vi skulle åkt på och åkte på världens läskigaste väg som var väldigt smal, ute i ingenstans och kändes ungefär som att de skulle kunna komma ut en man med en motorsåg när som helst. Givetvis skrämde vi upp oss själva lite väl mycket kanske men jag som körde försökte ha fokus på att ej köra på djur och följa den kurviga vägen, då det dessutom var så dimmigt så man knappt såg 3 meter framför bilen!!! Härligt va??? När vi kom fram, ca 2-3h efter vi skulle komma fram så jag ju givetvis inte jag trött, eller helt enkelt övertrött så jag somnade sent och när jag väl somnade så sov jag inte bra. Alarmet hade vi satt på 7am på morgonen och upp och hoppa och köra vidare i 5.5h till! Dock var det myyyyycket enklare att köra på morgonen för det var så himla fint (i början) då det var sol och man åkte i en dal nästan hela vägen! Dock var det bara motorväg vilket är väldigt tråkigt att åka på då man bara gasar och gör ingenting annat... Så i slutet av körningen var jag lite trött men det gick bra ändå! SÅDÄR då var vi ÄNTLIGEN i Nashville!!! Det första vi gjorde när vi kom fram var att åka till Country Music Hall of Fame som är ett museum om, givetvis, Coutry music! Jag lyssnar en del på det då jag tycker det är en härlig musikstil och jag har ju favoritbandet Rascal Flatts inom country!! Där inne var det massa kläder från sångare som både lever och ej, och gamla ikoner inom musikstilen. Rekommenderar att gå dit, då det "bara" kostade 25$ och även fast det kanske inte var jättestort! Fanns ändå mycket information och saker man ej visste, som på alla museum helt enkelt haha. So go there!! Efter när vi kände oss klara med museum:et åkte vi till motellet (man måste bo på motell för att få amerikansk vistelse ju) som vi skulle bo på över natten. Vi fixade i ordning oss lite för att vi sedan skulle in och äta kvällsmat. Vi hamnade på en blues restaurang/bar, vilket blev tvärt emot vad Nashville står för, som var lite komiskt. Det var härligt ändå och vi satt där och åt en stund och lyssnade på live-musiken och sen gick vi vidare då Lollo väldig gärna ville gå till en line dance-bar där det skulle vara gratis line dance! Hon var väldigt taggad på det och när vi väl kom dit så var det stängt för privat event!! Då fick vi gå vidare och hamnade på en liten bar där de spelade äkta country musik, och en gubbe satt och spelade gitarr med hans lilla band. Han som sjöng och spelade gitarr såg ut som Gordon Klotpung i "Ut i byggda" vilket gjorde det ännu bättre och ännu mer lantligt. Vi satt där en stund och sen så drog vi oss hemåt efter en stund och försökte sova, men vissa av oss kunde ej sova och hade skrattsjukan istället och var löjliga haha hehe.... (aka jag och Lollo). JOHNNY CASH The one and only Dylan Rascal Flatts kläder!!!! Massa platinum, gold och allt vad det heter CD's från en himla massa country musiker. Såg väldigt många med Johnny Cash's namn på, vilket inte är en överraskning kanske. Det var två hela väggar bara med sådana plattor och den till vänster, där finaste Lollo är med också, var längst med en trappa så en lång vägg helt enkelt. Hur många affärer som helst som hade boots och hattar och jag tror vi gick in i vartenda en!!! Jag förstår dock inte att folk faktiskt går runt i dessa och tycker det är snyggt?? Samt att de var stenhårda och obekväma