TORSDAG OCH FREDAG I FALUN

Vilken helg hörrni.I torsdags ringde klockan redan 4 på morgonen. Då var det bara att ta sig upp, göra sig i ordning och gå på stadens tomma och mörka gator, för att komma ner till tåget som skulle ta mig till Gävle. Det finns inget mer rogivande än att gå i mörkrets tystnad. Många skulle förmodligen tycka att det är obehagligt och inte alls njuta av det, men det är någonting fint med det hela. Att inte skrämma upp sig själv och bara njuta i nuet, och tillåta sig själv att göra det. Det var längesen jag var rädd för att ta mig hem ensam mitt i natten. Min slutdestination på denna resa var Falun och där anlände jag 10.30 och fick en stor kram av min älskade vän Michaela och massvis av pussar av hennes hund (mitt gudbarn) Elsa. Sånt varmt välkomnande, och vi började dagen med lite lunch, en promenad i solen och en sväng på stan. Vi satt oss sedan med en varsin kaffekopp och en filt i solen på balkongen och bara njöt. Mot kvällen gjorde vi inte alls mycket. Vi lagade en väldigt god pasta på soltorkade tomater, baby spenat, kyckling och grädde, som vi mumsade på tillsammans med ett glas vin och lite prat med Madelene som kom förbi.   Fredag morgon började med tre timmars plugg. Det känns inte som att jag har gjort någon nytta på den fronten under helgen, men tror ändå (när jag kikar i mina anteckningar) att jag fick en del gjort. Vi gick sedan på dagens promenad. Till kvällen kom ett gäng härliga tjejer hem till mig och Michaela, för lite tacos, en väldans lång check in (ska berätta mer ingående vad det är) och en hel del vin. Det var en välbehövlig kväll. Där man fick ventilera och skratta av sig ordentligt. Vi, i mitt tjejgäng kör alltid en check in om det har gått lång tid sen sedan vi sågs. Det innebär att alla får sin tid att berätta om vad som har hänt i livet den senaste tiden, så som jobb, kärlek, kompisar, träning osv osv. Det kan vara vad som helst egentligen. Kanske man har testat något nytt recept på mat man vill dela med sig av? Grejen med en check in är att alla ska kunna få prata i lugn och ro om sitt utan att man blir avbruten och kanske sedan glömmer bort vad man så gärna ville dela med sig. Man fokuserar alltså på en i taget. Himlans viktigt tycker i varje fall jag!! Fortsättning följer....