STRESSEN, JAG BEHÖVER PRATA MED DIG .

Jag vet att jag inte kan vara utan dig, att du i vissa situationer hjälper mig och får mig att klara av saker som jag annars inte skulle. Det finns stunder där du pushar mig, gör mig alert, observant och effektiv. Stunder där du kan få mig att springa fortare, lyfta tyngre och prioritera det absolut viktigaste. Men det finns också stunder där du inte gör gott för mig. Du får mig att glömma saker, tappa grejer, bli ofokuserad, förvirrad, trött, ont i magen, bli spänd i muskler, känna mig otillräcklig, få huvudvärk och förlora kontrollen.I dessa stunder tappar jag inte bara fysiska saker, jag tappar greppet om allt det där som du i andra stunder hjälper mig med. Jag blir svagare, långsammare och förlorar prioriterings förmågan. Ibland får du mig att må riktigt dåligt. Det är när jag inte får några pauser av dig. Jag behöver tid emellan våra möten.Andrum. Tid att andas med magen igen.Du får mig att glömma diafragman, min hållning och vad min kropp mår bra av.Du får mig att sova sämre, äta sämre och rucka på rutiner.Du skapar spänningar i mina relationer, muskler och sinnen. Därför vill jag bara klargöra för dig, att jag behöver mina pauser. Ge mig tid att återhämta mig och när du kommer förbi, snälla stanna inte för länge.Det gör mig inte gott.