DET KLIAR I SKIDÅKARMUSKLERNA .

Jag saknar verkligen att åka skidor.Främst längd, men även slalom. Som när jag var liten och det var givet att snön kom i oktober och stannade till mars. Som när jag kunde ta bilen ett par minuter och kliva ur precis bredvid ett spår som fortsatte flera mil. Som när jag hade skidåkningen som en regelbunden vardagsaktivitet.Jag har liksom inte hittat någon ersättning för denna optimala träningsform/aktivitet.Det närmaste jag kommer är löpning i skogen, som ger mig miljön och pulsen jag är ute efter.Men jag blir ändå inte tillfredsställd.Jag vill glida fram på kristall vit snö, staka mig fram i ett krispigt spår och känna hur kroppen samarbetar.Känna hur hela kroppen jobbar och hur kylan river lite i bröstkorgen.  Detta kanske blev lite nördigt, men det gör ingenting. För det är bara sant.