ATT BO I ETT ANNAT LAND .

Jag fick en frågan om hur det är att leva i ett annat land, så jag tänkte formulera några meningar kring detta nu.  Första gången jag flyttade till ett nytt land var 2012, jag var 20 år och flög dit som au pair. Nervositeten var stor men hela grejen kändes otroligt kittlande. Andra gången var 2013 då jag och en kompis begav oss för att backpacka i Australien, denna gång kittlande på så vis att vi inte hade något hemresedatum bestämt. Vi hade arbetsvisum på ett år, men vi åkte dit på en enkelbiljett och det var väldigt befriande. Det "enda" jag lämnade bakom mig i Sverige var familj & vänner.& så har vi nu 2017, när jag & sambon packade ihop och tog oss iväg hit till Kanada. Den här gången var i särklass den svåraste att lämna, då vi landat och blivit bekväma i Sverige i 3 år. Vi båda hade jobb som vi stortrivdes på och inte kände oss klara med, sade upp ett tryggt boende och min syster blev gravid och lilla Edith kom precis innan avresa. Det var tufft, men det var rätt beslut. Jag tänker att det hade varit mycket värre om jag exempelvis hade missat hela Fias graviditet, nu fick jag vara med genom hela och lyckligtvis spendera tid med lilltösen innan vi åkte. Jag saknar dem varje dag, men saknaden gör inte att jag inte vill vara här eller inte fortsätta resa. Jag har haft turen att familjen kommit och hälsa på mig också, på varje resa, i varje land. Det är lyxigt. I mars kommer dem igen!  <3 Nu kanske jag svävade iväg en sväng men hemlängtan eller längtan efter ens käraste som befinner sig på en annan plats är väl ändå rätt centralt i ämnet.  Älsklingar på plats i Schweiz. & Fiji (Australien) Det är utmanande att bo i ett annat land. Förutom det uppenbara så som annat språk, valuta och kultur tillkommer även sociala normer, nya umgängen, ny miljö, regler/lagar, arbete, transport/lokalisera sig, hitta och hur saker och ting funkar rent allmänt. Att träffa nya människor är en av mina favoriter, från andra länder och kulturer. Det är så spännande att höra om och öppnar förståelsen för hur olika det kan vara på olika platser. Mina andra favoriter är givetvis den nya miljön och alla nya aktiviteter som kommer med den och som dessutom blir eller kan bli en del av din nya vardag. Med förändringarna så kommer nya insikter och perspektiv automatiskt, vilket är en himla bra grej. Som det mesta är det givetvis tuffast i början, innan en kommer in i lunket. Alla intryck och sysslor såsom bank, telefon & boende tar på energin. Jag har nog inte sovit mindre än åtta timmar en enda natt sedan jag kom hit och vaknar tungt även fast klockan är efter nio. Det är viktigt att förstå detta, vara snäll mot sig själv i början. För det är ansträngande att flytta på sig. Jag fascineras mycket när jag reser. Både av hur olika saker kan vara eller fungera men också hur lika det kan vara. Att jag kan köpa Annas pepparkakor i affären här precis som hemma. Att jag kan tanka bilen på en identisk bensinmack precis som hemma. Att jag kan shoppa på H&M och åka till Ikea precis som hemma och precis som jag kunde när jag var både i Australien och Schweiz. När jag var i Australien fick jag hemlängtan efter 3 månader och 6 månader, det kom lite i vågor. När jag var där kunde jag verkligen känna att jag var långt hemifrån. Suget efter kaviar och leverpastej kom efter sisådär 7 månader. Det ska bli spännande att se hur det känns här borta. Eftersom vi denna gång bor på ett ställe (& i en riktigt lägenhet, själva) iallafall 6 månader och inte flänger runt på samma vis, tänker jag att det kanske kommer kännas lite annorlunda denna gång. Plus att sambon är ju med, att vi landar här och har mer rutiner med jobb än vad jag hade i Australien som backpacker. Det återstår att se. VI stortrivs just nu och är spända på vad som väntar.