Äcklig smutsig och lurad

Det känns inte som jag trodde att det skulle göra. Ingen känsla av nystart finns utan det känns som att jag lånar någon annans liv. Jag har overklighetskänslor och tänker att det hela kanske är en psykos men det är det ju (troligtvis) inte. Varje gång jag tvättar händerna eller kollar min brevlåda utför jag någon annans vardagssysslor. Jag passar hens liv och mitt egna finns kvar hemma i Skåne och väntar. Men nu är ju detta mitt liv och det borde kännas läskigt men det gör det typ inte. Det känns typ fullt normalt och rimligt och DET är läskigt. När kommer den stora krisen... Ska vi gå igenom lite första intryck kanske? Jag och mamma körde upp till Umeå vilket jag trodde skulle kännas som en evighet, vara tungt och lite kämpigt men jag tyckte typ att det gick lätt? visst tog det sin lilla tid men kändes aldrig långtråkigt eller dränerande utan typ som att ta tåget till Göteborg. Det var väldigt fint att få göra den resan med min mamma trots allt och jag uppskattar det. Jag grät eventuell till låten "Fix you" och tvingade bilsällskapet att lyssna på Silvanas sommarprat.  När vi kom fram hade jag en helt fantastisk start där min enda trygghet hittills i Umeå mötte mig, eller ja mötte dem för att äta mat. Givetvis åt vi mat från Gröna Älgen för det är sådana namn som restaurangerna har här uppe. Det var en fin kväll med en galen solnedgång men jag behöver inte gå in på specifika detaljer mer än att diskussionen kring att måla nagellack i kollektivtrafik åter igen togs upp.  Jag är glad att jag fick denna emotionella uppladdning och var extremt positiv inför staden innan jag besökte mitt nya hem för då blev fallet inte lika högt. Jag behöver inte minnas detaljer över hur det såg ut men såhär kände jag: Jag kände mig äcklig, smutsig och lurad. Min första tanke var inte ånej nu ska jag bo i sunk utan vad kommer folk tycka om mig som bor såhär. Det var inte grejen att lägenheten var lite ful utan hur den fick mig att känna. Sen gick det några timmar och jag vaknade upp med mer självrespekt och inställningen att nu löser vi detta. Jag ska inte bli den sunkiga tjejen ute snarare oj wow du kokade verkligen soppa på en spik.  Nu har det gått 4 hela dagar och jag ska sova min andra natt i min gnissliga 90 säng. Det känns som ett helt liv sedan jag bodde i Helsingborg och jag förstår faktiskt inte hur jag har kunnat göra detta. det är verkligen helt sjukt. Galen tjeja som en är.