En vanlig syn

    Så här ser det för det mesta ut när jag kommer hem från skolan. Jag bakar något, i det här fallet äppelpaj (ja, jag gillar vaniljsås), klär mig i lite slappare tyger och sätter mig sedan och filar på körteorin. Har varit fast med det här jävla körkortet i över ett år nu pga att jag tappat taget ett x antal gånger. Skola och livet kom emellan, om man får skylla på det. Men att längtan efter att det skulle vara klappat och klart skulle vara så stor hade jag aldrig förutspått. Skulle vara soft att få slippa släpa på den här stenen nu. Och vem som ska se till att det sker? Precis. Jag. Bra deal.