Söndag 30 april. Inte ett ord!!!...

Hej igen! När jag skriver det här inlägget, har det gått 5½ timmar sedan en av Sveriges största idrottsklassiker avgjordes. Jag skriver naturligtvis om 10-mila i orientering och när jag, i skrivande stund, alldeles nyligen var inne på både Aftonbladets och Expressens sportsidor, kan jag bara konstatera att det inte stod ett ord om denna gigantiska idrottshändelse. Det finns inget annat ord än skandal i sammanhanget, men det är ju skillnad på folk och fä, som ett gammalt uttryck lyder. Hade exempelvis Henrik Stenson - i finaste "gå-bort-kostymen" - varit med och spelat om några miljoner någonstans i ett skatteparadis, är jag säker på att båda e-upplagorna fyllts till brädden med en hopkokt dynga av beundran och förtjusning över hur bra denne ickeidrottsman är. För mig, däremot, är skillnaden mellan golf och orientering - när det gäller idrottslig prestation - så stor att det är en skymf mot en orienterare att överhuvudtaget bli nämnd i samma mening som en golfspelare. Annars blev det, för min del, en "lång natts färd mot dag". Jag satt nämligen framför datorn och tittade på 10-milas webbsändning ända från starten kl. 21 till målgången strax före åtta. Det var idrott på yppersta högsta nivå och det är inte tu tal om att springa i finaste "gå-bort-kostymen". Nej, i orientering är det både en kamp mot konkurrenter, sig själv och dessutom i många fall en skitig terräng. Till sist kan jag avslöja (eftersom inte varken Aftonbladet eller Expressen hittills gjort det) att IFK Göteborg, till min stora glädje, vann tävlingen och det hela 8.35 för tvåan, OK Linné. Damklassen som avgjordes under lördag eftermiddag, vanns av Stora Tuna efter ett mäktigt lopp av Tove Alexandersson på sista sträckan; ni vet hon som borde haft bragdguldet. Hur kändes det då att vara uppe hela natten, kanske någon läsare undrar. Jo, det var en riktig sömnkris vid femtiden på morgonen, men efter att ha övervunnit den, gick det bättre och nu har jag sovit några timmar. Vi hörs!