Det har hänt nåt sjukt igen
Saker med minimal sannolikhet tenderar att hända mig titt som tätt har det visat sig. Jag är ännu en gång ett, för att citera läkaren "extremt intressant fall som intresserar alla nördiga läkare och specialister just nu"... Det började i början på januari då jag upptäckte att jag tappat lite känsel i ena sidan av ansiktet och i munnen på samma sida. Jag ignorerade det och tänkte att det bara var min livliga fantasi som var i farten igen. En månad senare kvarstod alla symptom så jag ringde min läkare på vårdcentralen som sa att jag borde åka till akuten. Jag blev livrädd men gjorde som han sa. Väl på akuten blev jag såklart inte prioriterad eftersom jag haft mina symtom i en månads tid. Det tog sex timmar i väntrummet (jag låg på golvet och sov), sen fick vi en säng i korridoren i 6 timmar och till sist kunde vi rulla in sängen i ett rum där vi äntligen fick lite sömn i två timmar. Klockan 4 på natten kom läkaren äntligen och pratade med mig i 10 minuter för att konstatera att en remiss till magnetröntgen av hjärnan behövs göras. Sen fick vi äntligen åka hem.I torsdags gjorde jag magnetröntgen, i fredags ringde de och sa att jag ska få komma och träffa en neurolog på måndag (idag) för att prata om röntgensvaren.Röntgen visade att min lillhjärna (som jag sedan tidigare vet sitter längre ner än vanligt) gör att jag förmodligen inte kan ta epidural under min förlossning. Bilderna visade även att jag har en godartad klump som växer på eller nära hörselnerven och att det är därför jag tappat känsel i ansiktet. Det blir trångt i hjärnan på grund av klumpen och lillhjärnans placering vilket kan göra att en förlossning blir farlig för mig.Just nu kollar experter i Uppsala, gyn, förlossningen och neurologer på mitt originella fall och ska ringa om cirka en vecka med besked om jag kommer kunna föda vaginalt eller måste göra sövt kejsarsnitt.Jag kommer även att behöva operera eller stråla bort klumpen efter att Bosse kommit ut så att den inte växer och gör det ännu trängre i hjärnan. Men det är då det. Nu vill jag fokusera på att jag inte är döende och att Bosse ska ha en glad mamma!Summa summarum, jag är inte dödssjuk på något vis, bara lite extra krånglig som vanligt!