Middag, investeringsstöd, företag och solceller

I helgen skedde ett möte som jag och min sambo bävat för länge. Bävat är möjligen en överdrift men nervositet har funnits, så är det helt klart. Det som skett var att våra föräldrar setts för första gången. Hemma hos oss sågs de, på en väldigt uppstyrd middag. Jag är glad över att kunna säga att allt har gått bra. De kom bra överens och hade en trevlig stund. Det är i alla fall vad vi tror. Jag var mest orolig för min far. I synnerhet när jag såg att han inledde ett samtal med min sambos pappa. Investeringsstöd för företag som skaffar solceller var det första ämnet. Han har aldrig varit något socialt geni, det kan ingen säga. Att han däremot skulle köra en kombination av solceller, investeringsstöd och företag som första var något nytt. Det var visserligen det han arbetade med. Han ville väl visa sig kunnig. Eller, om man vill vara välvillig, så ville han lära Mats någonting han ansåg vara viktigt.  Responsen på pappas introduktion av samtalsämnet investeringsstöd för företag för solceller var oerhört intressant. Den jämnåriga mannen sken nämligen upp som en sol. Det skulle visa sig att hans företag just sökt investeringsstöd för solceller. Han hade massvis med frågor om hur det fungerade. Han hade hört att det hade slopats och undrade om och i så fall när det skulle komma tillbaka. Min pappa log på ett sätt jag inte sett honom le på länge. Han skulle få prata om investeringsstöd för företag som skaffar solceller. Och inte nog med det. Han skulle få prata om företag som skaffar solceller och får investeringsstöd – med någon som faktiskt bryr sig om det! Vilken underbar dag och kväll det skulle bli, och också blev. Det var väldigt fint att vi tillslut fick till ett möte mellan de båda familjerna. Väldigt fint att det gick som det gick och att vi nu har dragit av plåstret. De tyckte faktiskt väldigt mycket om varandra. Vi såg begynnelsen på en ny bromance mellan våra fäder. Kanske med avstamp i investeringsstöd för företag som skaffar solceller, kanske inte. Jag väljer att tro att det är så, i alla fall! Nästa vecka ska jag skriva om mitt nya resmål. Håll ut till dess!