Tuttarna i vädret

  Vilken underbar helg jag har haft, en av dem bästa på länge. Fick ett bakslag igår morse, vaknade upp av smärtan där inne som försökte kväva mig, en kudde som hade spår av alla dessa tårar. Ögonlock som hade svullat upp av alla dessa tårar. Förstod genast att jag slarvat med återhämtningen denna vecka, så det var det som fick bli mitt stora fokus i helgen. Har tränat, ätit massa god mat, myst framför Mello, gått långa promenader, läst klart boken Lejontämjaren med Camilla Läckberg, yogat, städat, rensat garderoben och bara mått allmänt bra. Kaos är det rätta ordet när det gäller privat nu, ända har jag lyckas komma ner i varv hela tiden trots det är som orkanvindar över oss. Jag har lyckas släppa allt annat, valde att inte sitta något vid datorn utan istället försökt ha fokus bara på mig, J, min lillasyster som var och hälsade på. Jag och J bokade även in vår första konsert tillsammans, fick bli någon som kommer hit till byn, där priset är lågt men jäklar vad skoj det ska bli. Se framemot det som bara den, älskar att höra artister live, blir en helt annan känsla. Musik är något vi båda älskar och som tur är vår musiksmak väldigt lika. Sen har jag tränat massor, är sådan skön känsla när man märker träningen ger resultat, när det gäller yogan har jag utvecklas massor. Nu fixar jag hjulet som jag kämpat för,nu är jag äntligen där, men jäklar vad det spänner, gör nästintill ont. Med åren har jag blivit stel som en pinne, är verkligen stel som ett kylskåp, börjat få ryggsmärtor och min kroppshållning ska vi inte tala om. Går snart som ringaren i notre dame haha, skämt och sido. Gå med sträck rygg, tuttarna i vädret är inte jag, vill helst gömma mig ibland. Jag har tränat mycket på detta den sista tiden efter order av min sjukgymnast  som tyckte jag hade en hemsk hållning. Ibland känns det som tuttarna och jag kommer haha ;) Jag är vann att gå som en säck på potatis men nu är det fin hållning som gäller. Lika hjälper detta för att få luft ner i lungorna som är så viktigt, speciellt för människor som lider av mycket ångest ska tänka på det. Sträcka på sig, tänka på hur man har sin kroppshållning. Andningen är så viktig när ångesten kommer eller dessa panikångestattacker.   Älskar den känslan när man jobbar mot ett mål så lyckas man tillslut, det ger sådan kick, ett bättre självförtroende, sådant driv, ett hunger på nästa grej. Har sagt det förr, vad träningen ger mig, det är utan tvekan den bästa medicinen i hela världen! Jag vill bara sprida denna energi, håller på få in i pappas huvud som tyvärr fått kroniska sjukdomar också, hur viktigt det är träna, speciellt om du blir sjuk. Nu är pappa som mig förr, inte redo att möta det, inse hur viktig denna del är. Han stänger av öronen när jag börjar, tycker jag tjatar. Men jag är envis som bara den, försöker finna vägar så jag kan peppa honom. Jag vet att man inte kan säga till en människa, nu måste du träna, äta detta, se träningen som ett måste, ett tvång. Jag kommer ihåg dagarna när jag satt i soffan, allt kändes hopplöst, smärtan där inne värkte något fruktansvärt, brottas med enorm muskelvärk i nästintill hela kroppen, hade den där chipspåsen som tröst, film på tv spelades i bakgrunden, sov konstant, var så fruktansvärt trött, en trötthet som inte kan sättas ord på, sov hela tiden. Jag försökte träna men det gick åt pipsvägen, kom igång en vecka, sen tröttnade jag, samma visa varje gång. Första gången jag sprang gick det så långt att jag spydde blod, fick alltid en hemsk träningsvärk som gjorde så ont. Jag hade samma syn som min kille, träningen tog mer energi av mig än det gav, blev bara tröttare. I mitt fall var det att jag körde på för hårt ibörjan när jag var totalt utmattad, kunde verkligen inte läsa av min kropp. Sen avskydde jag allt med träning, löpning att göra. Jag avskydde orden när alla sa, man flyger fram så lätt, det är så skönt att springa. Fan heller tänkte jag för mig, trodde verkligen jag skulle dö, för det var fruktansvärt att springa. Jag hatade det, förstod inte hur man kunde älska det. Tillslut la jag all träningen på is ett tag, sen tog jag nya tag för hundra elfte gången kändes som. Speciellt när jag såg den där dokumentären hur man blir hjälpt av träning, vad det gör med kroppen. Jag tog hjälp av en Pt, 600 kr kostade ett litet besök, trodde att han skämtade med mig. Det skulle jag aldrig ha råd med var min första tanke. Sen började jag kolla på utgifterna jag hade, såg att om jag slutade handla godis, så mycket läsk, slutade fika. Då kunde jag lägga dessa pengar på en Pt. Jag såg det som en investering i mig själv. Anton, min pt lärde mig så otroligt mycket, insåg vilka fel vägar jag hade tagit. En helt ny värld öppnades tack vare Anton. Istället för börja springa började jag med snabba powerwalk, började sakta, sakta bygga upp mig. Försöka få in träningen som en rutin, det var mitt första mål, att jag gick ut och gick i högt tempo tre gånger i veckan minst. Det sägs att det tar en månad innan kroppen får in det som ett rutin. Så tänkte mycket på detta, ge detta en månad, sen när det gått en månad så satte jag upp ett par snygga löpardojer, lyckas jag med det, så ska jag unna mig på ett par sådan. Alltid små olika delmål i olika slag. Tillslut började jag märka, det gjorde varken ont, var så tråkigt längre. Började märka att konditionen börja komma, då började dessa löpartankar komma. Jag provar lite så får vi se. Från att tyckt löpning var som pesten så börjar jag finna glädjen i det. Från att hatat detta så började jag älska detta, började finna min grej och fick sådan kickar när kroppen svarade, att den gav mig energi. Minns den dagen så väl, kommer ihåg den känslan när jag sprang min första mil, utan tvekan en av dem mina bästa dagar för det låg så mycket hårt jobb bakom det. Jag hade inte kommit dit där jag är idag utan träningen. Träningen hjälper mig så mycket att inte få för kraftiga biverkningar, mot denna enorma trötthet som jag ofta känner, håller skoven mer i balans.   Det är livsfarligt att se träningen som ett måste, ett tvång, då tröttnar du direkt. Det är precis dessa fel jag alltid gjort, sett träningen som ett måste, ett tvång. Nu är det mer en livsstil! Den sista tiden har jag börjat titta mer på kosten, vilken mat som ger mest energi. Jag har börjat äta färska bär till frukost, två mackor med surdegsbröd med massa god gräddost och paprika. Jag är ingen frukost människa, har tröttnat rejält på havegrynsgröt och smoothie.     Hur gott ser inte detta ut? Hej vitaminkick ;) Denna vecka har ICA bra kampanjpriser på ekologiskt så har laddat upp både kyl och frys med detta. Har märkt att dessa färska bär ger mig så mycket energi, speciellt nu när det är tidiga morgnar för mig så är detta den bästa starten på morgnen :) Nu ska jag fortsätta med tvätten, laga lite mat, förebereda inför imorgon sen väntas lite yoga innan sängen. Sov så gott fina ni, hoppas du fått en lika fin helg som mig :)