En glad Lovisa
Häromdagen hände en sak som jag sent kommer glömma, en ung tjej kom fram till mig på tåget, berättade att hon läste min blogg. Blev så otroligt glad för det, lika att få höra orden att hon slutat skämmas över sin psykisk ohälsa. De orden gjorde mig så glad, ger mig så mycket glädje till att fortsätta blogga såhär öppet. Tack för att du kom fram, det gjorde min dag <3 Lika när jag åkte hemifrån i söndags så sitter ett tjejgäng i omkring 15 års åldern, pratar om adhd och bipolär. Jag vet att många gillar Gunvald, Mikael Persbrandt. Det pratas mycket nu om Beck. (På tal om annat, såg den senaste igår, älskar dem filmerna ;)) Dem sitter och pratar om honom, Mikael Persbrandt och deras svar på bipolär var så fint. Det var så kul att höra deras syn på psykisk ohälsa. Blir så glad och höra sådant, när dem säger orden. En människa som är bipolär, dem är som oss, bara att dem känner lite extra av allt. Kunde inte sagt det bättre själv, kloka ord ifrån dessa tjejer. Få höra dessa ord gav mig så mycket kraft när jag fått känna lite av denna negativ energi tack vare sjukdomen. Visst är det så, jag är vem som helst bara att jag känner lite extra av allt ;) Det ordtrycket ska jag bära med mig när jag möts av dessa nötter. Lika gjorde Lillemors sms mig så glad, fick mig en tankeställare igen, påminde mig om att jag måste vila, inte köra på såhårt. Jag har tänkt om denna vecka, har fyra dagar som är fullproppade sen händer det jobbiga saker privat som suger åt energi som en svamp just nu. Dem resterande dagarna ska jag bara vila, koppla av. Har suttit och vägt för och nackdelar med allt. Ogillar att det ska behöva vara så men jag är så tacksam att jag är på benen, inte ligger i sängen, försöker peppa mig själv med det lilla, det andra hoppas jag kommer när jag försöker återhämta mig. Vikten av att återhämta sig pratas det mycket om på Rehab, att inse allt tar sin tid. Jag önskade verkligen att jag kunde leva som förr, då hade jag åkt och hälsat på alla saknade människor som finns där inne i hjärtat. Jag är så glad att kunskapen börjar spridas, att det börjar pratas om psykisk ohälsa vid yngre åldern, för det är dem som är vår framtid. Nu ska jag ta en lång löptur i solen, ladda batterierna innan både arbetsträning och sjukhus väntas. Dags att ta blodprov igen, ha Kbt terapi! Hoppas solen lyser lika starkt hos dig som den gör här, hej älskade d-vitamin :)