Symtom, mat och vecka för vecka!

När vi fick reda på att vi var gravida blev vi överlyckliga! Men det var inte det enda man kände. Oron kom på en gång. Oron för missfall. Missfall är jättevanligt och ca 80% av alla missfall sker innan v.12.  Den dagen vi fick reda på att vi var gravida skulle Clas iväg på kvällen för att jobba natt. Jag satt ensam hemma och var uttråkad och orolig, självklart googlade jag. Det slutade med att jag ringde upp Clas och grät för att oron var så stark.Clas har fått tröstat mig många gånger för att jag har varit så orolig. Clas har också varit orolig men han har lättare för att tänka positivt än vad jag har och nu i efterhand har jag fått veta att han försökte dölja sin oror för mig för att jag inte skulle bli ännu mer orolig.  Oron för att vi skulle få missfall kom och gick, och den finns fortfarande kvar idag även om den inte är lika stark som innan. Men det är väl så här livet kommer vara nu, att man är konstant orolig för sitt barn, man vill bara att sin bebis ska må så bra som möjligt!  Veckorna gick ändå fort och helt plötsligt hade vi nått v.12! Jag såg varje vecka som ett mål och för varje vecka som gick så kändes det bättre, och oron lade sig mer och mer. Idag går vi in i v.16 och det har ju gått en hel del veckor sen vi plussade! Därför tänkte jag nu skriva lite kort om varje vecka.  Vi kan börja med de olika symtom jag har haft, vilka symtom som är kvar idag och mat jag har haft svårt för.Symtom:Molvärk vid äggstockarnaÖmma bröstvårtorFinnar!!Ont i huvudetFett hårAndfåddMunsårIlningar i tändernaHungrigLätt till gråtKissnödigIllamåendeSura uppstötningarTröttKramp i ena skinkan (Hur konstigt??)Ont i svankenYr/svimfärdigSynliga blodådror på bröstenMörka bröstvårtorSvårt för att äta vissa sakerIngen aptit/inte sugen på någonting Symtom som fortfarande är kvar:AndfåddMolvärkMörka bröstvårtorSynligare blodådror på bröstenFinnarHungrigMer kissnödigSvårt för att äta vissa sakerIngen aptit/inte sugen på någontingIllamåendeI början hade jag väldigt svårt för lax. Det är inget jag direkt blir sugen på längre och samma sak är det med köttfärs. Jag kan fortfarande äta det, men när jag tänker på det så får jag bara upp i huvudet att det är torrt och äckligt, fast det egentligen inte är det. De första veckorna av illamåendet hade jag väldigt svårt att få i mig grönsaker. Det är inget problem idag, som tur är!Fullkornsbröd har jag svårt för, mjukt bröd överhuvudtaget egentligen. Det är extra svårt att äta det på morgonen och fullkornsbröd är något jag alltid ätit till frukost, men inget jag kan göra längre. Stekt mat har jag inget problem med längre, när illamåendet var som värst var det lite svårt.  Jag har än så länge inte fått några cravings, vilket jag tycker är lite tråkigt. Det skulle vara roligt att få cravings på något riktigt konstigt! Något som dock är konstigt är att jag aldrig är sugen på choklad! Jag är annars en sån som älskar choklad och mäktiga chokladbakverk, men icke, nu är det inget jag blir sugen på och jag känner mig nästan illamående av tanken.                                                                                                                                                                                 Nu tar vi vecka för vecka!    v.5Bröstvårtorna var fortfarande ömma, molvärken i magen var kvar, jag blev lätt andfådd, var tröttare och mer kissnödig.Och hungrig HELA TIDEN!  Vid den här tiden hoppades jag på att jag skulle få alla möjliga symtom, eller i alla fall börja må illa, bara för att känna att allt stod rätt till. Allt kan såklart vara bra även fast att man inte får olika symtom, en graviditet är olika från person till person. v.6Bröstvårtona var fortfarande ömma men inte alls som förut. Molvärken var kvar men inte heller riktigt lika stark som innan. Vid den här veckan började blodådrorna på brösten bli synligare och bröstvårtorna blev mörkare. I v.6 började mitt illamående komma, till en början väldigt lätt. I mitten av den här veckan fick jag en liten blödning, som en femkrona ungefär. (Jag kommer skriva ett eget inlägg om blödning vid graviditet sen) v.7Nu hade illamåendet dragit igång på riktigt. Jag mådde illa 24/7. I början spydde jag inte så mycket, men den här veckan kom första spyan.  I den här veckan började jag få svårt för att äta vissa saker. v.8I v.8 kom andra spyan och jag mådde exakt lika illa även den här veckan. Illamående 24/7.  v.9Den här veckan mådde jag mest illa på morgonen, när jag blev hungrig och när vi skulle sova, dock så spydde jag flera gånger den här veckan.  I den här veckan fick jag ytterligare en mindre blödning.  v.10Illamåendet är kvar och nu började det bli vardag även om det var otroligt jobbigt. När illamåendet var som värst så kunde det ta flera minuter att få på mig kläderna på morgonen och jag kunde bara gå korta promenader med Toulouse. v.11Illamående. Spya. Illamående. Spya. Illamående. Spya. Illamående. Spya. Illamående. Jag testade att ta Postafen mot illamåendet, men det fungerade inte för mig... v.12I den här veckan startade ett nytt beteende, dock inget som blev långvarigt men det kommer säkert komma tillbaka längre fram i graviditeten. Tidigare när jag vaknade upp på morgonen så har jag varit så kissnödig att det gör ont i magen. Nu började jag vakna upp mitt i natten eller tidigt tidigt på morgonen och behövde gå upp och kissa. Jag gick på toa, gick och lade mig igen, blev svinhungrig och kunde inte somna om. Och så var det hela v.12. Att behöva gå upp och gå på toa mitt i natten kommer det säkert bli en hel del av senare, just nu vaknar jag upp och har ont i magen för att jag är så kissnödig.  v.13 Illamåendet är fortfarande kvar men det är inte alls så illa som det var tidigare. I den här veckan började magen komma. Självklart väldigt väldigt lite, det såg mest ut som att jag hade ätit mycket pasta.   v.14Illamåendet började bli bättre. Det var olika från dag till dag. Men den här veckan kom yrseln. Vi åkte in till stan för att gå på mellandsagrean och jag var nära på att svimma. Efter den händelsen har jag varit nära på att svimma två gånger till. Anstränger jag mig för mycket så kommer yrseln.Jag fick ytterligare än mindre blödning. v.15Illamåendet var fortfarande kvar. Det var ungefär fyra veckor i början av illamåendet som jag mådde illa konstant hela tiden, sen började illamåendet avta och jag mådde illa på morgonen, när jag blev hungrig och när jag skulle gå och lägga mig. Efter ett tag mådde jag bara illa på morgonen och när jag skulle sova och sen var det olika från dag till. Vissa dagar mådde jag jättebra och vissa dagar inte. Postafen hjälpte inte för mig och jag testade även att äta något litet innan jag klev upp ur sängen. Det fungerade i ungefär fem minuter och sen behövde jag spy...    Clas har varit helt fantastikt de här första veckorna. Han har tagit hand om mig när jag har mått illa, gjort mat till mig när jag varit hungrig och gjort vardagen lättare för mig <3