Måndag 26 oktober 2015 - när stickan visade positivt!

Jag fick symtom direkt efter ägglossningen. Så fort min ägglossning var över fick jag en molande värk vid äggstockarna, ungefär som en lätt mensverk, som kom och gick under dagarna. Självklart googlade jag (typiskt mig att googla allt) och läste att det kan vara ett graviditetstecken. Det var två veckor kvar till den beräknade mensen och jag har aldrig tidigare fått mensverk innan mensen så jag började ana att den molande värk jag kände kunde bero på att jag var gravid! En vecka efter ägglossningen bestämde jag mig för att ta ett graviditetstest. Jag visste att det förmodligen skulle vara för tidigt för att få veta något men jag kunde helt enkelt inte hålla mig. Testet visade negativt. Graviditetstest visar bara positivt om det är positivt, men ett test kan visa negativt även om man är gravid. Jag kände på mig att det negativa testet inte stämde. Jag kommer inte ihåg om jag hade fått fler symtom redan vid det negativa gravidititetstestet eller om dom kom efter. Men andra symtom som jag fick var tex att jag behövde gå på toaletten oftare, jag blev andfådd lätt och jag fick väldigt ömma bröstvårtor.  Två veckor efter ägglossningen skulle Clas iväg för att skriva på kontrakt för ett nytt jobb på förmiddagen och jag hade bestämt mig för att ta ett nytt graviditetstest när han var iväg. Med skakiga armar och ben gjorde jag testet. Det visade positivt på direkten. Jag stirrade och stirrade på dom där sträcken. Jag tog mig för munnen och skrattade och grät på samma gång! Efter bara några sekunder skyndade jag att klä på mig ytterkläderna, tog med mig plånboken och cykelnyckeln och gick ut och satte mig på cykeln. Fort som attan cyklade jag till apoteket, som bara ligger ett par minuter härifrån, för att köpa fler graviditetstest. Jag köpte en förpackning som innehöll två stycken och sen skyndade jag mig hem igen. Då toalettbesöken kom oftare nu var det inga problem att göra dessa tester. Jag ställde klockan på telefonen. Två sträck dök upp på en gång. Dom visade positivt! Jag dubbelkollade på instruktionerna för att se att det verkligen visade rätt. Även fast man vet till 110% att två sträck betyder positivt så är det så svårt att förstå! Man bara måste dubbelkolla och inte bara en eller två gånger, utan flera! Jag smsade Clas och bad honom höra av sig när han var påväg hem igen. Jag ville självklart berätta på ett roligt sätt! Innan vi började försöka bli med barn så hade jag en idé om att jag skulle köpa små paket där innehållet skulle avslöja att vi skulle ha barn, men det hade jag såklart inte köpt. Man tror ju inte att det ska gå på första försöket så jag tänkte att jag säkert hade tid på mig att köpa dessa små paket. Men icke! Istället bestämde jag mig för att låta Toulouse komma med nyheten. Jag knöt fast ena stickan i hans halsband och när Clas klev innanför dörren sprang Tulle fram för att hälsa. Jag stod i dörröppningen till hallen och tittade. Testet gömdes under all päls så Clas såg först bara presentsnöret och frågade Tulle vad han hade runt halsen. Jag svarade "Du får ta av honom halsbandet och titta". Clas gjorde som jag sa och tog av honom halsbandet och såg sedan stickan och tittade på mig. Clas - På riktigt?Jag - JaClas - Är det ett skämt? Jag - NejClas - Är det på riktigt? Är du gravid? Jag nickade och tårar rann ned för mina kinder. Clas gick fram till mig, kysste mig och lyfte upp mig. Vi var ärldens lyckligaste, vi är världens lyckligaste! Vi tittade på alla graviditetstest och kunde inte förstå att det var på riktigt! Vi var i extas och överlyckliga! Vi hade planerat att storhandla när Clas kom hem och jag kan ju säga att den storhandligen är den värsta vi någonsin gjort. Vi kom nog inte hem med något vettigt eller ens en maträtt. Vi kunde inte tänka på något annat än att vi faktiskt var med barn! Vi tog även ett stopp på apoteket för att köpa folsyra och ytterligare ett graviditetstest, ett Clearblue som visar när befruktningen skedde. När vi väl hade lugnat ner oss lite, bara lite, så ringde jag till MVC. Hon frågade när min första dag på senaste mensen var för att kunna räkna ut vilken vecka vi var i. Vi var i v.6. På första ultraljudet räknar dom ut en mer exakt siffra och då fick vi hoppa tillbaka några dagar, vi trodde vi var i v.13 på vårt första ultraljud men vi var i v.12 (11+3) så när vi plussade var vi egentligen i v.5. Hon frågade mig även om det kändes bra och om jag har några sjukdomar eller röker etc. Jag svarade att det känns jättebra och sen nej på allt annat. Vi bokade in en tid för inskrivningsamtal och det första ultraljudet. 30 November skulle vi få komma på ett samtal och den 14 december var det ultraljud!