Med tåg från Milwaukee till Chicago
På tisdagen vaknade vi i Mike och Brendas hus. Emil hade åkt till jobbet tidigt på morgonen, så det var bara jag, Andreas och Jennah hemma. Efter att ha packat ihop oss och ätit lite yoghurt till frukost körde vi in till Milwaukee med bilen. Jennah visade oss områden de funderade på att flytta till och slutligen köpte vi med oss varsin kaffe och började knalla ner mot vattnet, innan vi insåg att vi hade brådis för att möta Emil för lunch, så kaffen fick intas i bilen på väg till lunchstället. Kaffebilden är så nära vi kom vattnet innan vi var tvungna att rusa tillbaka till bilen. Vi satte oss på takterassen på Café Benelux (vårt första lunchställe efter första natten i Milwaukee). Och hjälp vad varmt det var! Eftersom Emil tog lunchpaus från jobbet och hade kostym på sig offrade jag min skuggplats till honom och satte mig i direkt solljus, höll på att smälta bort. På grund av värmen var jag inte så hungrig, så en lätt sallad fick bli min lunch. Sen sa vi hej då till Emil och fick skjuts av Jennah till tågstationen. Det var nämligen dags att åka ner till Chicago. Tågresan gick hur smidigt som helst, kan lätt tänka mig åka mer tåg i USA. Både jag och Andreas var rätt trötta så vi slumrade till en stund, och vips så var vi i Chicago. En taxi senare så var vi på hotellet. Efter att ha lämnat våra väskor på rummet drog vi direkt ner på stan. Till The Magnificent Mile, som är Chicagos största och kändaste shoppinggata. Vi drog in på Nordstrom, där jag köpte smink från Sephora och velade över klänningen ovan från Armani Exchange. Vid den här tiden var jag hungrig som ett djur, så vi slog oss ner på närmsta italienare och beställde in varsin pastarätt. FYI, Chicago är grymma på glutenfria alternativ, bästa staden jag besökt hitintills när det kommer till glutenfritt. Alla restauranger som har pizza och pasta har glutenfria alternativ och ofta egna glutenfria menyer. Himlen för mig. <3 Åh, vad hungrig jag blir när jag ser detta! Tror banne mig det blir pasta med tomatsås och ricottaost ikväll. Andreas varmrätt var tydligen alldeles för ostig, så han lämnade halva portionen, medan jag slickade min tallrik ren. På väg tillbaka till hotellet gick vi förbi Dylans Candy Shop. En svindyr godisbutik på tre våningar som har allt man kan tänka sig. Jag var proppmätt efter min pasta, så köpte inte med mig någonting, men kul att titta. Och så var en varm och härlig första dag i Chicago över. :)