Fredag i London

I fredags vaknade jag klockan 6 efter några timmars dålig sömn. Mådde som en påse skit och vilade en timme innan jag hoppade in i duschen, gjorde mig iordning och gick ner på stan. När jag Andreas var i Chicago nyligen blev vi inte alls imponerade av Le Pain Quotidien, men kvällen innan hade jag gått förbi dem och var beredd att ge dem en till chans. Beställde in gröt med banan och honung och en kopp kaffe. Lustigt att gröten jag gör hemma inte blir lika god. Satt i ett hörn och svettades med feber och ont i kroppen och spanade på folk. Sammanfattningsvis är jag glad att jag besökte dem igen, lite sugen på att testa deras yoghurt parfait nästa gång. Synd att de inte finns i Stockholm då de har massa glutenfria alternativ.  Klockan var bara 8.30, frukosten var uppäten och inga butiker var öppna, så jag tog en promenad ner till Primark och shoppade lite smågrejer i en stort sett tom butik (!). Eftersom jag inte mådde så bra satte jag mig sen och väntade på att tiden skulle gå på en parkbänk istället för att promenixa runt.Vid 10 började själva anledningen till varför jag tagit ledig från jobbet i London - shoppa skor! Jag har ju så bedrövligt svårt att hitta skor i min storlek, och Stockholms utbud suger rent ut sagt. Så så fort jag får chansen går jag till en gata i London som har massor med fina skor. <3 Jag blev två par flats och ett par boots rikare, lycka! Vid lunch gick jag ner till St Christophers Place och tog ett bord på Carluccio's uteservering. En mysig liten lugn oas mitt i London. Jag satt i godan ro i sällskap av mig själv och njöt oförskämt mycket. Glutenfri vegetarisk pasta, en cola och spana på folk. Trots att jag inte mådde bra så kände jag ett sånt lugn, en sån harmoni, att jag gärna hade suttit där resten av dagen. Fortsatt med en kaffe på maten och bara känna lugnet. Men jag var tvungen att packa ihop mina grejer på hotellrummet och checka ut.  På vägen tillbaka till hotellet gick jag förbi Svenska Ambassaden. Sen gick allt bara utför. Febern blev värre, jag fick ännu mer ont i kroppen och halsen och var rent ut sagt ledsen över hur jag mådde. Kämpade mig genom en stekhet tunnelbana till Victoria där jag tog Gatwick Express. Fick skavsår av de skorna jag hade tagit med mig, så bytte till ett nytt par flats, som jag också fick skavsår av, så jag bytte till mina boots, som jag fick ont i fötterna av. Hade inte ätit på ett par timmar, så energin sinade när jag kom till flygplatsen. Jag köpte med mig en sallad från Pret a Manger, proppade i mig hals- och värktabletter och snorade som aldrig förr. Flygresan hem gick smidigt och ganska fort. Läste ut De obotliga optimosternas klubb, åt min sallad och blundade. Väl på Arlanda hämtade Andreas mig. Lättnadens suck på den alltså! Det enda jag var sugen på var nachos, så han svängde förbi affären och handlade till mig. Resten av kvällen mumsade vi på ovan som kvällssnack framför en film innan jag gick och la mig.Och helgen är ingen idé att nämna. Jag fick influensan och mådde extermt dåligt, slog rekord i antal nysningar, hade influensa-ont-i-kroppen och började hosta. Sämsta helger ever.