Inte alls bra

Livet är så jävla orättvist! Ja, var ska jag börja?!   Igår förmiddag märkte jag att Boris mådde dåligt. Jag kände igen symptomen sen i somras o ringde veterinären direkt. Det gör ont i mig att se honom ha ont! Igår kväll trotsade vi stormen här och körde till djursjukhuset med honom. Han fick smärtlindrande och dropp så jag hoppas han har kunnat sova inatt.   Veterinären ringde för en stund sen o sa att ultraljudet visar en stor sten som satt sig o blockerat utgången till gallblåsan. Dessutom finns tendenser till mer stenbildning. Om den inte lossnar av sig själv med några dagars medicinering krävs operation.   Det är en stor och komplicerad operation där de flyttar gallblåsan o syr fast den i tarmen. Jag frågade exakt hur komplicerad den är, har de procentantal att visa hur det brukar gå?? Men det kunde hon inte svara på utan bara att det är en stor operation och komplikationer kan uppstå. Hon ville att jag skulle återkomma med besked om hur vi vill göra, operation eller inte? Vi hade typ en kvart på oss att ta detta stora beslut...   Jag ringde direkt Fredrik och vi kom fram till att eftersom det är en såpass riskfylld operation vill vi avvakta några dagar med medicinering och se om stenen lossnar. Gör det inte det så blir det operation på fredag.   Fy fan, jag som kände mig försiktigt positiv ändå fram tills nu. Tänkte att bara vi kör samma medicin som i somras löser det sig.   Stackars min lille snutt, älskar dig så, du måste bli frisk!! Det är tomt här utan dig =(     Om läget skulle försämras hör de av sig, annars återkommer de imorgon förmiddag för en rapport. Jag vill åka och hälsa på honom i veckan också. Jag återkommer.