sundays

Good morning! Jag älskar söndagar (nej jag är inte ironisk) men det känns som jag är den enda människan på jorden som gör det. Känner att söndagarna har sin lilla charm!Okej...​ jävlar vad jag lät som en 90 årig tant där som på söndagar har promenad med PRO (pensionärernas riksförbund..) innan dom avrundar eftermiddagen med en liten rulltårta, som dom avnjuter samtidigt som dom i varje fall försöker konversera med varandra med viss svårighet eftersom alla skriker, hörapparats problem.​Well well, tar ett tag innan jag hänger med det gänget i varje fall. ​Söndag innebär veckoplanering, det spelar ingen roll om jag har en fullproppad vecka framför mig eller tom, jag sätter mig alltid ner på söndagar och kikar igenom veckan, ser till så att jag inte glömt bort något osv. Very importante för min sinnesro. Massa tråk möten och grejer denna vecka...Cell provtagning (alltid lika givande att ligga med benen uppe i luften och ha någon grävandes i sitt underliv, gärna även med iskalla händer, verkligen super kul..........)Dietisten (bokat nytt möte hos min gamla dietist då jag känner mig ovanligt "slö" så vill att hon ska titta över min kost om det är något som hon ser direkt. Vägrar tro att det är sömnen som gjort mig helt bakom flötet. Högst osannolikt..)Läkarbesök för astman + nya adrenalin sprut recept (Byebye sisådär 2000 kr. Vet ni hur dyra dom där jävla sprutorna är?! Men som min kära mor sa "2000 kr är ingenting för att rädda ditt liv Johanna", metaforiskt mamma.)"Allergi prover" (ja man hade ju aldrig chansen att ens bli rädd för sprutor när man växt upp med dom, my teddybear.)Psykologen (Enda anledningen till att jag går dit är för få gratis kaffe latte, strategi: ta en både innan och efter, gäller att vara smart)Har med andra ord något tråkigt varenda dag, är de det som klassas som vuxenpoäng? Vet ni vad jag hör nu? Min lilla systerdotter ska vara hos oss idag, hon är snart 15 månader och nu står hon och "bankar" på min dörr... hon försöker nog få tag i det lilla dinglande hjärtat som hänger längre upp på min dörr (som hon aldrig kommer få tag i). Mitt lilla hjärta, hur kan man älska någon så mycket? Den kommande vecka så ska jag även vara med henne tre gånger, så det väger upp för alla tråkigheter. Smälter varenda gång hon börjar leta efter mig när jag går ut ur rummet, när hon bara vill bli matad av mig och gråter varje gång jag går.. Så glad att jag so far, fått vara en så stor del av hennes liv sedan hon föddes för vi har verkligen fått ett sånt speciellt band. Okej, nu måste jag öppna...Kram!