menssnack - poor fucking girl.

God morgon!Jag har haft en apjobbig natt rent ut sagt, legat och vridit och vänt mig konstant och haft jätte mycket astma så har liksom inte kommit till ro eftersom det tok visslat i luftvägarna, så jag har mer eller mindre behövt sitta upp och hur bekvämt är det att sova med fyra kuddar bakom ryggen? Ej att rekommendera. Överdoserat mina astma mediciner också så nu är jag otroligt skakig och instabil men hellre det än att andas genom världens minsta sugrör som det känns. Bara måste berätta vad som hände igår.... Känns som alla såna här saker "händer mig", kanske för att jag inte går i en bubbla när jag är ute bland folk och jag observerar vad som händer runt omkring och vill hjälpa om jag ser att någon behöver hjälp.. Any how.När jag var yngre då var min absolut värsta mardröm att få en mensfläck, då skulle mitt liv vara över. Jag tror vi alla någon gång drömt om att gå igenom skolkorridoren med dom snyggaste killarna vid skåpen och när man gått förbi så börjar alla garva och peka och säga "mensbarn" och japp, man har fått en fet jävla fläck mellan bena.Nej uuuusch! Alltså att vakna ur den mardrömmen och inse att man ligger i sängen i trygghet (haha) är sån fruktansvärd lättnad som inte ens går att beskriva.Igår var jag i Farsta centrum och kikade, det var lunch tid och fredag dessutom så det var mycket folk i rörelse. Jag går och pratar med min syster i mitt headset och ser att det är "många" (runt fem/sex pers i olika sällskap) glor åt mitt håll, men inser snabbt att det inte är mig dom glor på och nyfiken som jag är så undrar jag vilken stackare folk glor på.. Tjejen framför mig har en riktigt tydlig mensfläck.. Ljusblå jeans med en brun/röd fläck och självklart en jacka som inte täcker rumpan. Hann inte tänka så mycket förrän jag typ flög fram och tog tag i henne, vi passerade precis en bänk... Jag minns inte exakt vad jag sa där men jag fick henne att sätt sig på bänken och hon höll på att bryta ihop och jag lät verkligen som en mamma "det här fixar vi, inga problem, sånt härnt händer även dom bästa".Medans hon satt kvar på bänken med ett knallrött ansikte, gick jag in på HM och för att köpa ett par leggings för 99 kr, sen blev det att hänga/knyta min kofta runt hennes höft och gå till toaletterna medans jag gick till hemköp och köpte tamponger. Jag tyckte så fruktansvärt synd om henne!! Frågade henne: "vad använder du? tampong eller binda?". Lilla gumman, hon skämdes bara av att prata med mig om det! Hon var sex år yngre än mig så hon skämdes ju ihjäl, man skämdes väl typ över att ens ha mens i den åldern? Och jag babblade på där och skämtade om dom mest oklara sakerna bara för att göra henne mindre generad och "avslappnad." Jag fick meddelande nästan direkt på Facebook efter att vi skiljts åt, så gullig.Men alltså seriöst.. hon kommer ju få men för livet stackaren! Enbart jag som hade såna här mardrömmar och rädslor när jag var mindre?