Komiskt

Sårade män är ta mig fan de roligaste, sommaren 2013 träffade jag en kille. Detta var med andra ord strax innan jag träffade Dennis på nätet, denna person utvecklade känslor för mig fort och som vanligt innan jag ens hunnit tänka i de banorna. för att tala klarspråk men inte säga de rakt ut - attraktionen var fysisk och inte mycket mer än så för mig... och det var även så allt började. Vi sågs ganska intensivt, jag trivdes i hans närhet men kunde inte se att jag skulle få några direkta känslor för honom redan här var han var betydligt kärleksfullare än mig. När jag sedan inte besvarade den här killens känslor så var jag en "sjuk jävel och en slampa" bland annat. Med andra ord alla det där skällsorden som vi tjejer får höra så fort vi hoppat i säng med någon som vi inte ser som vår blivande man. Fun fact - den här killen har gått hos en psykolog i flera år för att han inte haft ett hälsosamt förhållande till sex. Han har sagt rakt ut att han haft ett sexmissbruk och jag är horan HAHA! Men mogen som jag är skulle jag aldrig sjunka så lågt och säga något om detta.. och satan i gatan så provocerade människor blir om dom inte får den responsen som dom förväntat sig, när man inte blir upprörd och kaxar tillbaka. Så jag retade ju gallfebern ur honom och han fortsatte med sina skällsord och jag tacka och bockade för mig. Denna fantastiska kille träffade jag på tunnelbanan förra veckan och för en gångs skull så var jag i skick att träffa ett gammalt ligg, för alltså hur många gånger har man inte sprungit på någon när man är så förbannat ofixad och ful? Det är ju alltid så, men ikke denna gång. Jag känner mig redan tusen gånger bättre än han och nu steg jag ännu mer haha..Såå jag kände bara titta på han och visa inte en min, de var ett sånt läge att jag inte kunde ignorera honom för de hade varit uppenbart. Samma sekund som jag får ögonkontakt med idioten så går Beyoncés "Run the world", är inte det ett jädra sign? Sån himla kick ass låt och jag lyssnar aldrig på sån musik. Älskar att jag skrivit ett helt inlägg om detta, och först NU kommer jag fram till själva ironin i det hela. Killen lyser upp som en jävla sol och kommer fram till mig direkt och kramar mig!?! "Fan hur är det? Länge sen man såg dig!" och alla inlärda vänlighets fraserna, så det var det spelet vi skulle köra.. Jag var artig tillbaka men fasen inte lika entusiastisk som han. Vi skiljs åt, aldrig varit så jäkla lycklig över att se en överfull tunnelbana i hela mitt liv. Detta nötskal smsade mig 15 minuter senare och skrev lite väl smickrande saker och har smsat mig varenda dag sedan dess. Vad är det för fel på människor?! Haha, har han helt glömt bort att jag är dum i huvudet enligt honom, jag sa ganska direkt att jag inte hade något intresse what so ever att prata med honom och att jag har pojkvän.. Då blev han svin otrevlig igen. Alltså seriöst?! Vad är det för sandlådenivå på vissa människor? Varför kan inte killar acceptera en diss på ett moget sätt, har tusen exempel på liknande situationer..Nej hörrni, sårade män beter sig som tre åringar. Man kan inte behandla mig hur som helst och tro att jag ska ha glömt allt bara för att det gått en tid, det kan han fet glömma! Något helt annat - D har precis gått till jobbet och jag kan inte somna om. Ska kika på gårdagens paradise hotel tror jag, det är verkligen Sveriges pinsammaste program men jag kan inte låta bli att titta! Älskar när folk skämmer ut sig i Tv haha.. Puss!Snart är man sådär underbart blek igen!