You wanna do it? Do it.

När jag började studera modeteori snurrade mycket i huvudet. Var det rätt beslut att följa sina största intressen, fördjupa sig i områden man har enorm passion för? Vad kommer all information generera till i framtiden? Kommer jag ha nytta av alla Veblens konsumtionsteorier och Simmels Trickle up- down- och across-teorier? Jag är så glad att kunna svara Ja, gånger tre - på den frågan.  Att studera på universitet är tufft emellanåt. Iallafall om man satsar på det helhjärtat, har uppsatta mål, ambitionen och vill prestera sitt yttersta. Det är inte alla som klarar av det, precis som jag inte skulle klara av att sitta i Försvarsmakten. Vara fördjupen i Lagboken. Eller sitta bakom ambulansratten.  Jag har sagt det förr. Den modeteori jag tagit till mig har fått mig att se och förstå vår modevärld, på ett helt nytt sätt än tidigare. Vilket är så otroligt H Ä F T I G T. Den motivationen man får av att studera det område man brinner för, är en sådan sjuk känsla. Och något så otroligt viktigt. Det är roligt att gå till skolan för att lära sig, vem kunde tänka sig!?  Under den nu påbörjade valbara terminen går jag tillbaka till mina rötter inom media och kommunikation. Detta för att studera ämnena på universitetsnivå och kritisk granska branschen, för att sedan applicera all insamlad information på min modevetenskapliga historia. Medievärlden och modebranschen går fint hand i hand, i min mening. Tror detta kan generera till mycket bra grejer.  Våga satsa på det osäkra, hörreni.