The road isn't always a paradise

Ön må vara en plats för paradisiska ställen att upptäcka, som ofta framställs som bekymmersfria idyller. Men sanningen är att även de mest vackraste paradisen har gömmor som inte går att blunda för. Utanför ett vackert uppbyggt hotellområde med ett hundratals blommande växter och palmarter för ögat att se, väntar en verklighet. Den lokala befolkningen, dess förtryck och fattigdom. Det var inte av ovanlighet att se hemmen bestå av ett skjul i plåt som såg ut att rasa samman. Det fanns gott om platser där berg av skräp brände för synen och luktsinnet. Både på gator och i havet. Dagligen mötte vi hundar och katter som var undernärda och hemlösa. Vissa var gravida. Vissa bar på skabb. Som om det inte var hjärtskärande nog att se, blev man inte häpen över det man såg. Det var och är en sanning om vår världs orättvisa verklighet.  Phu Quok är en relativt ung turistdestination, men den börjar redan bli ett populärt resmål för européer. Likt Thailand är levnad, mat och dryck oerhört billigt. 100.000 DONG motsvarar 36 SEK. På många ställen kunde man alltså få en rejäl måltid för 30 kr och en öl för en tia- vilket kändes helt galet bra för både hungern, törsten och plånboken!? En lokal vietnamesisk rätt innehöll råvaror som fisk och skaldjur tillsammans med nudlar eller ris. DET gillar vi! Sunset Beach Bar & Restaurant på Long Beach blev min personliga favorit, men som hade lite högre priser än motsvarande matställen med något trevligare matupplägg för ögat. Tove, som är glutenallergiker, hade däremot betydligt svårare att finna smakrika rätter - främst på grund av vietnamesernas extremt dåliga engelska och deras okunnighet kring gluten. Verkligen SYND.