Sverige, here we come!

Efter en hostig natt med dålig sömn ringde alarmet klockan 5. Det är dags. Nu är det dags att knäppa spännena på ryggsäcken för sista gången denna resa. Vi kan fortfarande inte förstå?? Det är dags att åka hem till Sverige!! Dagen har kommit.Vi checkade ut från hostelet och gick mot tågstationen. Tåget till flygplatsen tog ca 1h och vi var framme vid 07.15. Lite vemodiga över att det faktiskt är dags, om bara några timmar landar vi på Arlanda och får äntligen krama om våra älskade!Trodde vi ja.... när vi kollar departuers ser vi att det är ett, ETT, av ALLA, flyg som är delayed. Och vems flyg kan det möjligtvis vara? Jo SJÄLVKLART är det vårt! Från 09.35 till 13.00... alltså 3.5 timmar försenat!! Lite smått bittra går vi vidare för att checka in bagaget. Glada över att vi får spendera ytterligare 3,5 timmar tillsammans innan vi för första gången på 4 månader sover i olika hus!Vi checkar in bagaget utan problem och får en matkupong som förlåt för the delay. Yeey... Sedan var det dags för part 2, passkontroll. Här insåg vi att vi har ett problem....Turistvisum i Thailand gäller ju endast 15 dagar om man går in landvägen (vilket vi gjorde) och detta var vi MYCKET väl medvetna om. Men dumma som vi var hade vi inte räknat med den dagen vi faktiskt åkte in i Thailand.... så vårt turistvisum gick ut den 20 december!!! Fuck! Nu började vi båda två känna lite panik. Nog för att vårt flyg är försenat. Vi kanske inte ens får lämna landet? Vi kan ta ett besöksförbud på ett år (vilket är straffet för en overstay) men vi har inte råd att betala en böter på några tusenlappar!! Nervösa står vi där i kön och skrattar åt oss själva för det här gången är vi säkra på att vi åker på det och det finns inget vi kan göra åt saken. Vi förbarmar oss själva för att vi så många gånger räknade och så väl planerade vår entré i Thailand för att inte stanna för länge. Och skrattar åt att vi var så puckade att vi glömde räkna med dagen vi faktiskt åkte in.Strategiskt valde vi att ställa oss i kö till samma kille som skulle kolla vårt pass (vi valde killen före tjejen då vi antog att vi hade större chans i den kön). Det är bättre om båda åker på det än bara en. Julia gick först. La fram sitt pass, såg hur han bakom glaset röck lite på munnen när han såg den 20 december. Men stämplade och låtsades som ingenting. Puew, Julia klarade det! Min tur. Jag lämnar fram passet som vanligt, ser hur han noterar även nu att det här inte riktigt stämmer... han kollar sedan på sin kollega. Böjer dig ner under disken, tar upp en necessär. Jag känner nu hur pulsen börjar bli högre och högre. VARFÖR stämplar han inte mig också bara??? Han tar fram en penna och pysslar lite ytterligare. Jag ser Julias nervösa blick och *click* där fick jag min stämpel och tillsammans gick vi därifrån. High five och skrattandes. Vi hade tur!! Vi kom igenom passkontrollen och Sverige here we come! På flygplatsen gjorde vi lite taxfree shopping... mycket. Så mycket att innan vi visste ordet av det var det dags att boarda. Ja... nu sitter vi på planet.  Det står att det är fem timmar kvar. What? Fem timmar innan vi är hemma!? Våra leenden strålar men samtidigt är vi båda ledsna för att den här redan är över. Om fem timmar går vi av planet och blir mötta på flygplatsen!Sverige, here we come! Hoppas ni är redo! För det är inte vi.-O