Dragon Pearl Resort

Imorse var det dags att bege oss iväg mot Dragon Pearl Resort. Ja en resort?! Har backpackers råd med sånt? Hur lyxigt är det inte att bo på en resort!  För att ta oss dit har vi tvugna att ta en taxi, 120 ringit kostade den motsvarande ca 240kr. Det första vi sa när vi satte hos i taxin var att vi måste svänga förbi en ATM. "Ok ok" svarade chauffören. Så åkte vi iväg, ut på en stor väg då sa Julia återigen att vi måste ta ut pengar. Taxi chauffören svarade "absolut jag kör här för att undvika trafiken". Perfekt tänkte vi då. Vi tog ett kort stopp för att tanka men ATMen fungerade inte där vilket vi meddelade chauffören. Ok Ok sa han... 1.5h senare svänger vi in på en liten väg. Julia säger återigen att vi måste ta ut pengar. "Yes yes" svarar chauffören. 10 minuter senare, när jag ser en skylt som säger 6km till Dragon Pearl Resort säger jag vi har inga pengar så vi måste åka förbi en ATM. Vilket vi sa till dig redan innan vi startade bilen. Dåååå förstår chauffören vad vi menar! "I didnt understand you" sa han då... så fel det kan gå om man låtsas förstå något man egentligen inte har någon aning om... Slutade med att vi va tvugna att ta en ordentlig omväg för att ta ut pengar, en timmes extra resväg. Men vi klagade inte för vi älskar att få lite tid att lyssna på musik och dagdrömma i bilen.  Framme på resorten blev vi glatt välkomnade av Daphne som visade oss runt. Vi var väl medvetna om vad för typ av resort som väntade oss, tält, trädkoja eller longhouse. Inte någon lyx här inte! Vi som sett framemot att campa valde såklart ett tält.  Vi låg och läste bok och tog det lugnt fram till klockan 16 då Daphne och 3 andra killar tog med oss på en liten upptäckts färd för att se solnedgången. Vi promenerade ca 30 minuter längst med havskanten. Promenad kanske man inte kan säga, mer hoppa mellan klippblock! Vägen hem var lite knepigare då vattnet hade stigit några meter... Det var ett ställe där jag såg att stenarna var väldigt hala och sa till Julia "akta nu så du inte ramlar i för stenarna ser väldigt hala ut". Det tog henne inte mer än en sekund innan hon stod med skorna under vattnet och skrattade åt sig själv.  Nu ligger vi i vårt tält och lyssnar på havets skvalpande. Imorgon är det dags för Julias favorit aktivitet. Jag hoppas att jag får upp henne från havets djup...  -O