DU SÅG TÅRARNA INNAN DOM FALLIT

Idag har jag knallat runt på egen hand som en zombie i skolan med headset i öronen och släpande fötter. Värdelös dag. Det enda bra var typ timmen med Elin, tack vad du är bra. Funderar på att typ sluta blogga en sväng också, vill inte låtsas vara glad över inet nu. Så vi hörs när vi hörs. Kanske imorgon, om en vecka eller om hundra år. Ingen vet. puss